Ett oväntat fynd

There were six women, seven chairs, and a table in an otherwise unfurnished room in an unfashionable part of London. Three of the women were of the kind that has no life apart from committees. They need not be mentioned in detail. The names of two others were Miss Meta Mostyn Ford and Lady Arabel Higgins. Miss Ford was a good woman, as well as a lady. Her hands were beautiful because they paid a manicurist to keep them so, but she was too righteous to powder her nose. She was the sort of person a man would like his best friend to marry. Lady Arabel was older: she was virtuous to the same extent as Achilles was invulnerable. In the beginning, when her soul was being soaked in virtue, the heel of it was fortunately left dry. She had a husband, but no apparent tragedy in her life. These two women were obviously not native to their surroundings. Their eyelashes brought Bond Street—or at least Kensington—to mind; their shoes were mudless; their gloves had not been bought in the sales. Of the sixth woman the less said the better.

                                                               ur "LivingAlone" av Stella Benson

A Girl Seated on a Sofa Reading a Book  

Beatrix Whistler 

Visst förväntar jag mig att fynda när jag rotar runt hos Gutenberg — men ibland överträffas mina förväntningar. Nu senast av Stella Benson, en feminist med humor och satirisk ådra. Tyvärr hör Stella till de många bortglömda kvinnorna. Några av hennes böcker finns på nätet, men långt ifrån alla.

Boken jag började läsa, mest av en slump, är "Living Alone" — en bok som jag kikat på många gånger de senast åren, men som aldrig, förrän nu, hamnat överst i läshögen. Den får mig att fundera över genrer, varför finns inga bra svenska namn för science fiction (visste du att ett gammal ord för sci-fi är vetsaga) och fantasy? Det råder nog ingen tvekan om att "Living Alone" tillhör fantasigruppen — en genre som jag i vanliga fall inte väljer, men nu är glad att den valde mig.

En Dag da Satan fik i Sind,

Att intet maatte ske,

Saa  skaffed han i Verden ind

Den første Komité. 

                            J. V. Bergsøe

Det är uppenbart att Stella hade ungefär samma inställning till kommittéer som J. V. Bergsøe. Och välgörenhet och kommittéer var något hon hade erfarenhet av eftersom hon engagerade sig i den sortens hjälpverksamhet under krigsåren (första världskriget).

To anybody except a member of a committee it would have been obvious that the Stranger was of the Cinderella type, and bound to turn out a heroine sooner or later. But perception goes out of committees. The more committees you belong to, the less of ordinary life you will understand. When your daily round becomes nothing more than a daily round of committees you might as well be dead.