lördag 2 december 2017

Minnen, överraskningar och en gåta

De här djupdykningarna i garderoberna, som jag ägnar mig åt är både roliga och betungande. Roliga därför att jag hittar så mycket spännande — men betungande därför att det krävs mer beslutsamhet, än jag förfogar över, för att veta vad jag ska göra med allt jag hittar. Att slänga bra saker har jag svårt för — i synnerhet handarbeten som det ligger mycket möda bakom.


 Anteckningsböcker kan man aldrig få nog av, så när kassaboken kom i dagern, tog jag tacksamt emot den. Nästan obegagnad, bara några få sidor i början är utrivna.
Ni som gick i skolan i förrgår, minns ni de gröna pärmarna av papp som vi använde? Här en A5, men jag har några A4 som jag faktiskt använder — de ryms inte så mycket i dem, därför är de utmärkta till små projekt.

Värre fick jag det med en del broderier, jag kan inte riktigt förstå vad de var tänkta som — tavlor eller kuddar eller... något annat. Jag kan inte komma på något vettigt sätt att låta dem komma till användning på. Ta'r tacksamt emot förslag!

Att det står bröd på den här lilla duken i vitsöm, är kanske inte så lätt att se. Så värst ofta lägger jag ju inte upp bröd snyggt, men jag skulle gärna göra det om jag hade ett brödfat som den passade till. Jag har en oval brödkorg, men tyvärr är den ett nummer för liten för den här duken. 
Servettväskor har jag redan i parti och minut, utan att jag för den skull använder dem — men inte kan jag med att slänga så många timmars vacker handarbete.
Så kommer jag då till gåtan.


Jag kan inte för mitt liv förstå vad den här virkade historien är tänkt som. Den har ju en ögla i toppen, men hänger man upp den, så faller den ihop som en trist trasa. Hade ringarna varit virkade kring metall- eller benringar, hade jag kunnat tänka mig att den var avsedd som underlägg för varma fat — men som det nu är, duger den inte till det.  Någon som vet?

8 kommentarer:

  1. Jag blir nässtan tårögd när jag ser gamla fina handarbeten, som inte används.
    Hoppas du kan använda brödduken, de andra sakerna är kanske svårare att göra något med. Och den sista bilden har jag ingen aning om vad det kan vara!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eva,
      Visst är det sorgligt - men jag hoppas att det gav kvinnorna (för det var väl nästan alltid kvinnor som ägnade sig åt textilt hantverk) glädje och tillfredsställelse. Fast alla gjorde det förstås inte frivilligt, för många var det ett nödvändigt ont.
      Funderar fortfarande på hur jag ska använda brödduken och vad den virkade historien kan vara.
      Margaretha

      Radera
  2. jag har inte heller en aning. ser bara att det är vackra broderier.
    vila, läs och ha det skönt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Debbie,
      Kanske får vi aldrig veta det!
      Jag har det bra - hoppas du också har det.
      Margaretha

      Radera
  3. Ja, ja, ja, de gröna pärmarna minns jag! En av killarna i klassen tog stryptag på mig (det här var i andra klass!) och jag försökte försvara mig genom att slå honom med pärmen. Naturligtvis kvaddade jag pärmen. Och det var jag, inte Gunnar som fick skäll!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Britt-Marie,
      Det låter inte som ett odelat positivt minne. Och Gunnar - har han blivit en av de män som det talas så mycket om nu?
      Margaretha

      Radera
  4. Även jag minns de gröna pappärmarna! Det där sista alstret undrar jag om det inte är en variant av de där grytlapparna (t ex i form av en pytteklänning) som bara var till prydnad och totalt oanvändbara f ö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Det är möjligt att du har rätt, men nog känns det som bortkastat arbete eftersom den inte ens är snygg att hänga upp! De små löjliga kaffelapparna som jag har massor av, är åtminstone gulliga - se'n är det en annan femma om man uppskattar det gulliga.
      Margaretha

      Radera