Det som vi kallar ros
Skulle ju dofta lika underbart
Vad det än hette.
mina björnramar ser varken ut som
björnramar, eller smakar björn.
f
Och det gäller inte bara rosor — bakverkens smak har (tack och lov) inte alltid någon koppling till dess namn. Dagen innan Anne-Marie, bloggade om sina björnramar, hade jag bakat kakor med samma namn, men som inte har mycket gemensamt med de wienerbrödsliknande bakverk Anne-Marie skrev om. Som nästan alltid med populära maträtter och bakverk, finns det ju en uppsjö med olika recept, och somliga hävdar att just deras recept är det ursprungliga.
mina elefantöron såg faktiskt ut som
elefantöron innan jag flottyrkokte dem
v
Nu är det inte recepten jag börjat fundera över, utan alla fantasifulla namn — och då i synnerhet djurnamn — man har gett sina bakverk. Det var då det slog mig, att vi nog ska vara glada över att katt-tungor och elefantöron, inte smakar som katt-tungor och elefantöron. Eller att trollhjärtan och lussekatter smakar som de gör, att apbröd inte smakar apa har jag redan skrivit om.
Så finns det bakverk med tveksamma namn — men så vitt jag vet är det bara den omtalade chokladbollen som fått ett nytt namn — judebröd, tattarbröd och n-kakan har så vitt jag vet inte inte givits korrekta namn, inte än. Hästskor låter hårdsmält, men man behöver inte känna sig som en kannibal när man äter dem — däremot är jag lite tveksam när det kommer till aristokrater och pratmakare.
Men ungdomsbakelser låter väl lovande?
Det där med ungdomsbakelser är kanske något för kvinnor i mogen ålder?
SvaraRaderaLåter verkligen lovande.
OM inte annat så blir man trind och rund om man äter dem och rynkorna slätas ut.
Karin
Karin,
RaderaJa, låt oss gå in för rynkdöljande bakverk!
Har kikat på olika recept, och som så ofta i den husliga världen, skiljer sig recepten åt väldigt mycket.
Margaretha
två gånger har jag lämnat en kommentar här, och ingen har kommit fram. senast kollade jag inte ens om den gick fram för jag blev så fikasugen när jag läste det här att jag gick direkt och satte på kaffet!
SvaraRaderasom jag skrev hos anne-marie (och det gick fram) såg våra björnramar varken ut som dina eller hennes, mer som bullar med mandel på och äppelfyllning.
men elefantöronen som vi alltid köpte när det var marknad, såg lika dana ut fast de var mycket större. får jag ditt recept?
Skumt Debbie! Som jag nyss skrev, har recept ofta inte mer gemensamt än namnet - men jag tror inte att mina björnramar är särskilt autentiska. Det vill säga att jag vet att de inte är autentiska, tack och lov! Men de har inte heller någon som helst likhet med de ursprungliga wienerbrödsramarna. Mina är mer som en "fudge cookie".
SvaraRaderaJag mejlar receptet på elefantöron till dig - de är som jästa munkar, skulle nog vara gott att ha någon fyllning i dem. Fast jag gräddar dem i ugnen och äter dem som matbröd, går utmärkt eftersom degen är osötad.
Margaretha