Inget otyg!

o`tyg subst. ~et 
ORDLED: o--tyg-et
• obehaglig eller skadlig företeelse {→elände, skräp, ¹smörja}:skvalmusiken är ett ~; resonemangsäktenskapet var ett ~
BET.NYANS: spec. om (okänd) sjukdom vard.: ~et har gått ned i knäna nu
HIST.: sedan 1840; till o- 2 och ²tyg i en äldre bet. 'ämne; art'

 Det kom ett uppmuntrande mejl härförleden — Görel visste att jag försökte röja i förråden, så hon ville att jag skulle veta att jag inte är ensam om ett otyglat tygsamlande. Den okände som en gång skrev det, hade det bra, hon (jag är säker på att det var en kvinna) hade bara tyg i sina gömmor — men jag skulle vilja lägga till garn.

 Tyg isolerar i skåpen där det förvaras

 Tygköp hjälper till att hålla konjunkturen igång

 Tygköp är billigare och roligare än psykoterapi

 Tyg behöver inte förvaras i kylskåp och inte tillagas för att avnjutas

 Tyg behöver inte matas, snytas, bytas på eller motioneras

 Tyg är inte omoraliskt, olagligt eller fetmande

 Tyg lugnar nerverna och tillfredsställer själen

 Tyg är bra för att täcka tidigare tomma ytor t ex strykbrädan, matbordet eller gästrummet

 Tyg är billigare än bildelar, båtprylar, golfartiklar o fiskedon

 Tyg tillfredsställer din längtan efter skönhet och inspiration åtminstone fyra ggr — när du köper det, när du tittar på det, när du syr av det och när du använder det fantastiska som det blev av det till sist.

tyg

1tyg subst. ~et, plur. ~ el. ~er 

ORDLED: tyg-et

• vävnad (av två mot varandra vinkelräta trådsystem) som utgör material till kläder e.d.: tygrulle; tygstycke; bomullstyg; möbeltyg; det tunna ~et i klänningen; indiska ~er

HIST.: sedan 1690; specialiserad anv. av 2tyg i bet. 'material'

tyg

2tyg subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en 

ORDLED: tyg-et

1 (nästan endast i sms.) redskap av ngt slag som anges av förleden mest åld.: skrivtyg

BET.NYANS: ibl. äv. om visst oönskat handlande vard.; kan ibl. verka stötande: fanstyg; rackartyg

IDIOM: (arbeta för) allt vad ~en håller (arbeta) så mycket man orkar

HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. tygh 'redskap; bohag; saker'; av lågty. tuch'don; utrustning; klädesplagg', urspr. trol. 'dragverktyg'; jfr fartyg, intyga, tya, verktyg

2 (nästan endast i sms.) militära vapen med tillhörande utrustning: tygförråd; tygofficer

HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. tygh 'krigsutrustning'; av samma urspr. som 2tyg