DET EVIGA
Väl formar den starke med svärdet sin värld,
väl flyga som örnar hans rykten;
men någon gång brytes det vandrande svärd,
och örnarne fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
det dör som en stormvind i öcknen bort.
Men sanningen lever. Bland bilor och svärd
lugn står hon med strålande pannan.
Hon leder igenom den nattliga värld
och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt: kring himmel och jord
genljuda från släkte till släkte dess ord.
Det rätta är evigt: ej rotas där ut
från jorden dess trampade lilja.
Erövrar det onda all världen till slut,
så kan du det rätta dock vilja.
Förföljs det utom dig med list och våld,
sin fristad det har i ditt bröst fördold.
Och viljan, som stängdes i lågande bröst,
tar mandom, lik Gud, och blir handling.
Det rätta får armar, det sanna får röst,
och folken stå upp till förvandling.
De offer du bragte, de faror du lopp,
de stiga som stjärnor ur Lete opp.
Och dikten är icke som blommornas doft,
som färgade bågen i skyar.
Det sköna du bildar är mera än stoft,
och åldren dess anlet förnyar.
Det sköna är evigt: med fiken håg
vi fiska dess guldsand ur tidens våg.
Så fatta all sanning, så våga allt rätt,
och bilda det sköna med glädje!
De tre dö ej ut bland mänskors ätt,
och till dem från tiden vi vädje.
Vad tiden dig gav, må du ge igen,
blott det eviga bor i ditt hjärta än.
Esaias Tegnér
Esaias Tegnér
13 november 1782 - 2 november 1846
Även om jag inte delar Esaias tankar om livet, fosterlandet och politiken, så tycker jag att han är en intressant person. Jag skulle, bland mycket annat, vilja fråga honom hur han kom på tanken att hans gradualavhandling skulle handla om "De causis ridendi" (Om skrattets orsaker). Tyvärr hittar jag inte avhandlingen på nätet — fast finns den bara på latin, så är det väl lika bra.
Han hade det inte lätt i livet, Esaias — han led av såväl fysiska, som psykiska åkommor — och det är uppenbart att det inte var enklare att vara multisjuk på 1800-talet, än vad det är i dag. Men jag tror att dagens behandlingar är mer uthärdliga. I en mycket intressant artikel om hans krämpor, läser jag:
Sondén (Tegnérs läkare) tog hjälp av den terapeutiska arsenal som den dåtida läkarvetenskapen erbjöd när han behandlade Tegnér. Han ordinerade kräksalt, iglar runt stolgången, spansk fluga (torkad skalbagge som maldes till pulver och lades på huden, ofta i nacken eller bakom örat; pulvret var starkt hudirriterande och gav blåsor och sår som skulle hållas öppna och vara sig för att driva ut sjukliga kroppsvätskor), åderlåtning, laxativ, omväxlande kalla och ljumma bad samt opium.
Jag är inte säker på att "Det eviga" ger så värst många mersmak — men skulle någon bli sugen på att läsa vad Tegnér skrev, så finns det på nätet.
På 80-talet kom det en LP med Frithiofs saga, insjungen av Katarina Jerkersdotter, Agneta Stolpe och Hans Grönlund men tyvärr finns inga ljudfiler på nätet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar