fredag 14 augusti 2015

Grattis John!

Nobelpriset 1932 tilldelas John Galsworthy 
för den förnäma skildringskonst, som i 
"The Forsyte Saga" uppnått sitt högsta uttryck."
John Galsworthy
14 augusti 1867 – 31 januari 1933

"Inte en enda av dessa Forsytear är en levande varelse, de är bara sociala." skriver D. H. Lawrence i en essä, och Helmer Lång håller med, och anser att Lawrence var långt mer värd ett nobelpris än John Galsworthy. 
Det är evigheter sedan jag läste något av den gode John, och jag har långt ifrån läst allt — och inte sett en endaste filmatisering av någon av hans böcker — men jag har ett svagt minne av att jag gillade en hel del av det jag läste. Kanske är det dags för en omläsning — och eftersom många av hans böcker, romaner såväl som essäer och skådespel, finns hos Gutenberg är det inga problem att hitta böckerna. Det ska bli intressant att se om jag håller med Helmer Lång:

"Året därefter samlades hela serien i "The Forsyte Sags", en familjekrönika som betraktas som en motsvarighet til Zolas "Rougon-Macquart". Men Galsworthy saknar Zolas förmåga att skildra människor. Han är en teoretiker och genomför sin romansvit som om intrigen vore ett korsord som ska lösas"

Det låter som om jag även blir tvungen att friska upp min uppfattning om Zola...


10 kommentarer:

  1. nej, jag håller inte med herr lång! visserligen är det länge sen jag läste hans böcker, kanske har jag ändrat mig sen dess, men då i tonåren, älskade jag dem. Jag gjorde ett specialarbete om honom och höll flera föredrag, både i min skola och ett par andra, om honom och hans böcker. nu blir jag sugen på att läsa om några av böckerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gör det Debbie, läs om, och berätta vad du tycker nu!
      Margaretha

      Radera
  2. Om jag har läst något av Galsworthy, så har jag glömt det. Jag är inte säker på att jag kommer att göra det nu heller.
    kram från Mette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flette-Mette,
      Jag vet att jag läst honom, men minns inte mycket av innehållet - mest känslan av att jag gillade det. Kanske mycket berodde på att jag uppskattade språket.
      Läs hellre något du verkligen vill läsa!
      Margaretha

      Radera
  3. Jag minns att jag uppskattade Forsytesagan mycket, både i bokform och i den första TV-filmsversionen. Den andra versonen, däremot, gillade jag inte alls och blev mycket besviken. Däremot vet jag inte om jag vågar läsa om den....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Det är alltid intressant att läsa om böcker, som man inte läst på länge. Det kan bjuda på överraskningar åt båda hållen.
      Margaretha

      Radera
  4. Jag är stor Zolavän, det har jag fått från föräldrarna, och har läst mycket mer Zola än Galsworthy. Jag läser nog hellre om något av Zola än Galsworthy. Jag vill inte gå så långt att jag håller med Lång, men jag lutar åt det hållet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kolja,
      Jag har ännu inte lyckats uppbåda någon entusiasm för fransk litteratur. Försökte med franska essäer tidigare i somras, men de gav inte mersmak. Tyvärr är min franska så minimal att jag måste ägna mig åt översättningar.
      Margaretha

      Radera
  5. Fråga mig inte hur det gick till men nu väckte du mitt dåliga samvete: Flauberts Mme Bovary har legat och väntat länge ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimakteriehäxan,
      Att läsa ska vara roligt! Ge katten i Mme Bovsry och ägna dig åt något du verkligen vill läsa.
      Margaretha
      som aldrig kommit
      längre än till tredje
      kapitlet i Bovary -
      utan att få dåligt
      samvete

      Radera