Hänga, hang, hungit

De senaste åren har jag funderat över varför alla människor — nåja, rätt många människor — plötsligt började hänga. Man hänger med kompisar eller på barer, eller var man nu väljer att vistas. På engelska har man gjort det i flera hundra år, så jag tyckte att det tog lång tid för uttrycket att etablera sig här. Jag borde ha slagit upp det för länge sedan, då hade jag fått veta att vi svenskarna minsann inte är ohängda — vi har hängt ända sedan 1682.

Varför lade jag märke till allt hängande först för några år sedan‽

Fast i dag var det egentligen inte etymologin som intresserade mig, utan vanliga klädhängare — jag började grunna över hur länge vi varit ordentliga och hängt upp våra kläder på klädhängare, inte bara förvarat kläderna i kistor eller på krokar i väggen.

Många tycks ha kommit på klädhängartankar ungefär samtidigt, en del hävdar att det var den amerikanske presidenten Thomas Jefferson som skapade den första trägalgen. På ett ställe försöker Sverige ta åt sig äran och säger att det var en svensk vid namn Johan Pettersson, som kom på idén först, men han levde bortåt hundra år senare än herr Jefferson, så det är inte troligt.

 Moderna hängare kan vara rätt fantasifulla, som den här souveniren från Berlin, med stadens siluett.

Eller den här, som man nästan skulle kunna sno ihop på egen hand.

Får väl medge att jag har lite svårt att förstå hur den här ska användas.

Medan jag tycker att den här är jätterolig — i synnerhet som den heter hangar. Galghumor?

Hade en kompis vars hemkunskapslärare rättade sina elever varje gång de använde ordet galge. En galge kunde bara användas till att avrätta människor påstod hon. Naturligtvis lyckade klassen alltid föra in ämnet på klädhängare för att klämma in ordet galge så många gånger som möjligt, varje lektion.

galge [gal`je] subst. ~n galgar 

ORDLED: galg-en

1 (trä)ställning med rännsnara för avrättning av dödsdömda genom hängning histor.: dingla i ~n
BET.NYANS: med tanke på själva dödssättet: nu väntar honom ~n
IDIOM: omvändelse under ~n påtvingad omvändelse eller sinnesändring som inträffar (först) när inga andra utvägar el. alternativ står till buds
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. galghe; gemens. germ. ord, urspr. 'gren; stång'

 En titt i huset garderober visar på en spännande uppsättning av klädhängare, med butiksnamn.

Nog blir jag lite förvånad över att finna en hängare med Volkswagens logga — man har väl ändå inte sålt Folkor upphängda på galgar. Fenix kemtvätt måste ha funnits före trådhängarna som vi väl mest förknippar med kemtvättar.

Vem i familjen som handlat kläder hos Gunnar Nilsson i Bjärnum, kan jag inte räkna ut. Av telefonnumret att döma, måste det ha skett innan vårt telefonnät blev automatiserat. Hilding Carlssons herrekipering på Folkungagatan, är den enda av affärerna som jag vet exakt var den låg, varken den eller någon av de andra affärerna finns såvitt jag förstår kvar i dag. Galgarna har uppenbarligen en mycket längre livslängd än affärerna.
Läser att det finns de som samlar på den här sortens hängare med namn på, och inser att jag utan att ha samlat, har en icke föraktlig samling åtråvärda objekt.