Konstpaus

Nu när jag nästan är färdig med det rummet som har flest böcker, tillåter jag mig en och annan kontpaus. Om renässansens måleri kan jag ingenting, så när jag bläddrar i en bok, som behandlar den perioden, är jag ute på okänd mark. Jag fastnar för bilden av den här tonårstruliga gosse, som på svenska heter "Porträtt av en yngling". Den är målad av en man vid namn Bernardino di Betto, men som ofta kallades Pinturicchio (1454-1513). 

I min bok, från 60-talet läser jag: "och det fanns ännu en mästare, som man brukade kalla 'il Pinturicchio' och ännu oftare 'il Sordicchio' (ändelsen -icchio är nedsättande), för han var liten och döv och såg obetydlig ut... 

Bernadino di Betto, som alltså fått tillnamnet "den dålige målaren, målarkludden il Pinturicchio'...

Vidare står i texten att "han hade en tendens att slarva ifrån sig verket".

Det som jag finner intressant är att inte i någon av de texter om honom, som jag hittat på nätet, står att han var slarvig — eller ens att hans smeknamn (öknamn?) betyder målarkludd. Förstode jag italienska skulle jag kanske hitta det, för det mesta om honom är skrivet på italienska. Men det som slår mig är att det är inte lätt att källgranska texter, för den som har begränsade kunskaper. De flesta av oss litar ju på boken eller personen som lär oss något.