Lördag med Gutenberg

tid subst. ~en ~er 
ORDLED: tid-en

1 en abstrakt men mätbar grundstorhet som kan uppfattas såsom analog med de rumsliga dimensionerna och omfattar det förflutna, nuet och det tillkommande.

HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. tiþ 'tid; mässa; reningstid'; gemens. germ. ord, urspr. ev. 'avdelning; avsnitt'; jfr bittida, timme

 This little time-piece dates from the period when blacksmiths were watch-makers, or at all events when watch-makers were blacksmiths. The works are all of iron; the case was made, probably, before glass was used for such instruments, and it is not unlikely that this watch is of as old a shape as even the Nuremberg eggs. A more ornamental time-piece, of perhaps a somewhat later date, is the curious little instrument which is portrayed in our next illustration; the works of which are also of iron. It possesses the advantage of serving either as a clock or a watch, or as both, being of a portable size, and yet when set on a stand would serve as a pretty ornament to a drawing-room table. The bell at the top is so arranged that when the hand touches a trigger the hour is struck upon it, but the bell itself may be detached without

[ 36] any interference with the movement by which the time is kept.

Time and Time-Tellers, av James W. Benson.

Tid är inte bara en abstrakt storhet, den är omutlig och ofattbar — man kan utan egen förskyllan iråka en mindre, eller större, tidsförmögenhet — men att spara den går inte. Tänk om det funnes tidsbanker där man kunde sätta in överskottstid, för att senare, vid behov, ta ut sina förräntade besparingar.

Gutenberg har flera böcker som handlar om olika sätt att mäta tid — varför jag, som har gått klocklös genom livet, fascineras av dem är mer än jag kan förstå!