Min älskling har lagt sig till med en ny (o)vana den sista veckan. Frampå småtimmarna slår han sig ned vid fotändan av min säng och berättar hur fruktansvärt hungrig han är – och anmodar mig att lägga upp mat omgående. Jag som vet att det finns torrmat i skålen, säger så – men en katt vet alltid bäst och för att inte hinna vakna alltför mycket har jag snubblat upp och fyllt på med en näve mat. Varpå han tackar och utan att röra maten styr kosan mot sängen helt inställd på en stunds puss och kram. När han nästan spunnit mig till sömns, vilket ta’r ungefär tio minuter, så reser han sig och deklarerar att det är dags att gå ut..När han halv fem i morse talade om att han var utsvulten så hivade jag upp honom i sängen och talade om att vi lika gärna kunde börja med puss och kram på en gång eftersom han ändå inte äter på natten. Visst, det gick han med på – efter tio minuter hade han fått nog och jag var beredd på att släppa ut honom. Men den gubben gick inte – jag ombads vänligen men bestämt att lägga upp mat, vilket jag naturligtvis gjorde. Tror nå’n att han åt. Nej då. Tror nå’n att han gick ut. Nej då. Han återvände till sängen för tio minuters puss och kram – se’n gick han ut.
Hej em!
SvaraRaderaÅ, precis så där gör Katten också. Halv fyra jamar hon tills hon får upp någon av oss och springer sedan före till matskålarna. Fast torrskaffningsskålen är fylld. Jag försöker ignorera, men då hoppar hon upp och puttar till mig med tassen. Hmm. Vilka kissar!
Ja Maggan, jag har insett att det inte lönar sig att diskutera med en katt - de får alltid sin vilja igenom.
SvaraRaderaMargaretha
som just nu läser The Cat Who böckerna
Så söt din älskling är! Hade du inte hund då för länge sen?
SvaraRaderaDu har ju jättemånga besökare från andra länder, känner du dom? På den engelska bloggen är det väl inte konstigt men jag undrar om alla som beöker dina svenska bloggar förstår svenska. Det är ju jättespännande.
Katts matte. Inte Mattes katt. Jo, så är det...
SvaraRaderaPella,
SvaraRaderaJo visst, har jag haft hund – men när vi kände varandra så rörde sig nog mest om hundar jag tog hand om – jag var dag- och sommarmatte till en afghan bland annat. Så jag tror att du tänker på Misha.
Jag har också undrat en del över alla exotiska flaggor – det finns ju en del svenskar i förskingringen – det verkar som många har gått direkt på bloggen utan att söka efter bild eller text..
Mira,
Nog är det så – och jag ser det som en förmån att vara ägd av en så’n fantastisk katt!
Lev väl, hoppas ni båda har en lika vacker dag som vi har här!
Margaretha
Ja, en katt är en katt är en katt...
SvaraRaderaJag minns vår gamla "bensinierkatt" - saligen avsomnad sedan ett år (19 år gammal). På äldre dagar (läs nätter) blev hon lite frusen av sig och ville gärna sova under mattes täcke. Då kom hon frampå nattkröken och puffade med nosen på min kind, signalen till att jag skulle lyfta på täcket så hon kunde krypa in och rulla ihop sej mot min mage. Där låg hon sen och spann vaggvisor för oss...
Det som är så fascinerande med katter är att de trots alla typiskt kattiga drag är så’na utpräglade individualister. Jag upphör aldrig att förvåna mig över hur väl de kommunicerar med sina människor. De vet vad de vill och ser till att de får det. Bättre vaggvisespinnare än en katt får man leta efter.
SvaraRaderaMargaretha
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera