Visar inlägg med etikett moore. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett moore. Visa alla inlägg

lördag 22 februari 2020

Lördag med Gutenberg

“We may live without music, poetry, and art;
We may live without conscience, and live without heart,
We may live without friends; we may live without books;
But civilized man can not live without cooks.”
                                                        George Meredith

 The First stock, 1847

Gutenberg tillhandahåller rätt många böcker som handlar om hur man sköter hus och hem, och hur man lagar mat — och serverar den. Som den teoretiker jag är så bläddrar jag gärna i dem, men har ännu inte provat några av recepten.
I dag hittar jag "A Friend in the Kitchen Or What to Cook and How to Cook It" från 1899, av Anna L. Colcord. Som vanligt ser jag några få recept som jag tänker att jag kanske borde prova  får se om det blir av.
Mest intressant finnar jag beskrivningar av hur man bar sig åt dåförtiden, hur man visste när vedspisen hade rätt temperatur för att grädda brödet: "When nearly ready to bake, test the oven by putting in it a piece of writing-paper; if it turns dark brown in six minutes, the oven is of about the proper heat."
I den här boken förutsätter författarinnan att man har tillgång till köpejäst,  men det finns anvisningar på hur man gör den själv av humle eller potatis.

Behind the nutty loaf is the mill wheel; behind the mill is the wheat field; on the wheat field rests the sunlight; above the sun is God.   
                                                   James Russell Lowell.

Rader som påminner mig om språket vi läste i skolan före matrasten:
Säden mognar i solens sken
males till säd och bakas till bröd
kära sol och jord vi ber
låt oss aldrig glömma er.

Jag får tillstå att ett recept på "peanut sausage" gör mig nyfiken:

Thoroughly mix to a cream one level tablespoonful of peanut butter with two tablespoonfuls of cold water; then add three tablespoonfuls of grated bread crumbs, a pinch of salt, and a teaspoonful of minced onion or powdered sage; mix all well together, form into small cakes with the hands, and place in an oiled, heated frying-pan till nicely browned, turning and browning on both sides. Place on a platter, and garnish with sprigs of parsley. Serve with brown sauce, No. 2. Very tasty.
brown sauce, No. 2
Put a tablespoonful of butter into a frying-pan; when melted, sprinkle in two tablespoonfuls of flour, stirring until nicely browned; then add enough boiling water to make of the consistency of cream, stirring constantly to prevent lumps from forming. Add salt to taste.
Har du en timme över, så kanske du vill baka en favoritkaka:
Beat together for nearly an hour one cupful each of flour and rice flour, twelve eggs, two cupfuls of sugar, and a spoonful of caraway seeds. Bake in a tube cake pan.
Misstänker starkt att man överlät åt en piga eller kanske döttrarna att offra en timme åt att vispa kaksmeten. Och förmodligen hade man egna höns.

Inte förrän jag kommit till slutet av boken inser jag att det är en vegetarisk kokbok jag läst (lacto-ovo). Och då passar det kanske bra att läsa: Why I Am a Vegetarian, An Address Delivered Before the Chicago Vegetarian Society av J. Howard Moore.
Ett kort men intressant anförande.

A very convenient and easily constructed wall rack, which may be placed over the kitchen work table, is shown in the following cut:



lördag 18 maj 2019

Slabat

Upptäcker i dag att slabat faktiskt är ett riktigt ord (fast min stavningskontroll inte håller med) — jag har undrat eftersom jag bara hört det i familjen, men har varit för slö för att slå upp det. (betoningen ligger på sista stavelsen)

Woman with a Samovar 
attributed to Ernest Moore

SLABAT slaba4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[sv. dial. slabat; möjl. till SLABBA, v.1, med -at från kravat (se KRAVATT]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) förkläde; äv. om stor haklapp (se d. o. 1). GHT 1896, nr 245 B, s. 1. Husmodern 1938, nr 4, s. 34 (i pl., om haklappar). GHT 1959, nr 41, s. 8.

Nu talar jag inte om små näpna förkläden med broderier och spetsar, utan rejäla doningar, som täcker det mesta av kroppen. Kommer att tänka på det vita plastförkläde (tror det var plast eller möjligtvis galon, för det här var lääänge sedan), som min far hade på sig när han badade mig som barn. Undrar om det inte var samma sort som en del slaktare hade. Säkerligen behövde han det för jag var nog som en liten valross när jag tumlade runt i badkaret.
Att jag kom att tänka på detta nästan utdöda ord, kom sig av att dagens ord är :
SLABB slab4sbst.2, n. (Lundell (1893) osv.) ((†) r. l. m. Stolt Minn. 18 (1879)); best. -et.
Etymologi
[sv. dial. slabb; jfr ä. d., d. dial. slab, nor. dial. slabb, lt. slapp, ngt som drickes sörplande l. slafsande, holl. slab, haklapp, eng. slab, smutspöl (sannol. lånat från nord. spr.); av ljudhärmande urspr. (jfr SLUBB); åtminstone i sv. (delvis) vbalsbst. till SLABBA, v.1]
(ngt vard.) om handlingen att slabba, slabbande; ofta konkret, om (motbjudande o.) oren l. tunn vätska, slask l. sörja o. d. (särsk. om skulor). EngSvOrdb. (1874; under slabbiness)(Hembränningen) med all dess slabb. Stolt Minn. 18 (1879)Svinen .. gödas (numera) allt ifrån födelsen. På 1850-talet föddes de mera sparsamt på ”slabb” från köket. Neander 70År 17 (1929)Martinson Kap 68 (1933; om öl)Själv skulle jag inte vilja tänka mig att gå tillbaka till slabbet med lösmjölk och grädde i allehanda glaskärl. KvällsP 1957, nr 293, s. 2. — jfr SNÖ-SLABB. — särsk. bildl., om slabbdans. ÖgCorr. 1968, nr 49, s. 12. Blom Sörja 82 (1971).
Ssgr (ngt vard.; jfr slabbav.ssgr): SLABB-FODER. (numera föga br.) om fast foder (se fodersbst.1) uppblandat med vatten l. annan vätska; jfr sörpasbst. Bohm Husdj. 67 (1902)Därs. 69. —
-SPANN. slaskspann. BoupptVäxjö 1896. 
-VÅT. våt på grund av slabbande med vatten. Idun 1931, s. 742.

Däremot finns inte ordet "slabbedabba", som även det förekom tämligen ofta i vår familj. Men ett ord med samma betydelse finns:
SLABBERDASK slab1erdas4l. SLABBEDASK slab1edas4k, m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(slabber- 1945 osv. slabe- 1952)
Etymologi
[sv. dial. slabberdask; jfr nor. slabbedask, slabedask; möjl. till SLABBRA, v. (resp. SLABBA, v.1) o. ett vbalsbst. till DASKA (se d. o. 45); i sv. är ordet möjl. delvis lånat från nor.]
(i vissa trakter, vard.) moraliskt hållningslös (se d. o. 2) man, ”kräk”, ”usling”. GHT 1945, nr 249, s. 6.
Ssg: SLABBERDASK-FIGUR. (i vissa trakter, vard.) jfr figur 4GbgP 1952, nr 336,s. 14 (: slabedaskfigurer).

Tänk att man (läs jag) kan bli euforisk av att läsa SAOB! Billig fylla.