Ojämnt falla ödet lotter

och det är just det vi ska tala om i dag, för dagens tema, som Ugglan i sin allsmäktiga vishet gett oss, är ”De fattiga & de rika”.

 Real poverty is lack of books

Sidonie Gabrielle Colette (1873-1954)

På nätet får jag veta att ”Ojämnt falla ödets lotter” är ett finskt ordspråk. Helt övertygad är jag inte, visserligen använde Runeberg det i ”Fänrik Ståls sägner”, 1860:

Ojämnt falla ödets lotter, så en högre vishet bjöd, 
jag fått glans och rika håfvor, du fått ringhet, du, och nöd; 
men det bästa ha vi lika, trohet, aldrig vilseförd, 
ära, med vårt blod beseglad och vårt hjertas vitnesbörd. 

 men redan 1822 skriver Tegnér, i ”Fritiofs saga: ”Ej lika falla ödets lotter”:

Men Hilding sade: ”Fosterson,

den älskog vänd din håg ifrån;

Ej lika falla ödets lotter,

den tärnan är Kung Beles 

Någon som vet varifrån Esaias fick ordspråket — om det nu är ett ordspråk?

Av någon outgrundlig anledning har jag medvetet undvikt att läsa något av Hubert Footner — kanske vetskapen om att han skrev deckare avskräckte mig. Nu vet jag bättre, och gläder mig åt att jag kan se fram emot att läsa fler av hans böcker.

Jag har faktiskt nämnt honom i ett inlägg, och sagt att jag nog inte kommer att läsa honom, trots att han hade en kvinnlig deckare i flera av sina böcker.

Dock inte i ”Sinfully Rich”, från 1940. En bok jag kan rekommendera till andra harhjärtade fegisar, som liksom jag blundar (nästan) när läsningen blir (för) spännande. 

Den här boken utspelar sig i New York City, den som känner till staden kan se för sig hur Mike, amatördeckaren, rör sig mellan kända platser, och hur han träffar kända personer.

Från New Yorks inneställen på 40-talet är det ett rejält skutt till fattigsverige på 17-hundratalet. 

I ”Et Ord för den Fattiga” målar Anna Maria Lenngren upp en bild av något som kanske kan liknas vid dagens situation?

”Hå! hå! sade den fattiga Enkan — och kastade en sorgsen blick på det toma brödspettet i taket. Än en gång ransakade hon sin kjortelsäck — men den sista penningen var redan förtärd. Fyra halfnakna små barn tuttrade och qvidde på et halmbolster i et hörn af det oeldade rummet. Hon gick til fönstret och tittade ut genom en fläck som hon flåsade up på den tjocka isen.”

     från ”Et Ord för den Fattiga”

Som vanligt velar jag mellan alla intressanta böcker när jag måste göra dagens sista val; ska jag välja den finländska kvinnosakskvinnan Adelaïde Ehrnrooth, Anne Charlotte Leffler, Vilhelm Ekelund, Werner Aspenström, Love Almkvist eller någon av alla de andra författarna som gett sig i kast med både fattig- och rikedom.

Jag har nästan bestämt mig för att välja klassikern ”Poor Little Rich Girl” av Eleanor Gates. Eftersom jag inte minns så värst mycket av boken ta’r jag en sista titt på den, och minns att jag nog tyckte den var lite väl långrandig, och ännu värre, en riktigt sliskig snyftare.p

Det fick bli Fanny Ferber istället — hon är aldrig sentimental. 

I ”Ginger-Snaps” hittar jag novellen ”Poverty and Independence”, och noterar att även om mycket kunde vara bättre i vårt samhälle, så har mycket blivit bättre sedan Fanny skrev de här berättelserna — i synnerhet för kvinnor.

”I DON'T like those sewing-girls," remarked a friend to me. "Why don't they go into some respectable family as chamber-maids, or nurses, or cooks? If they are too proud to to do this, I have no pity for them." Now there is just where the speaker and myself differ. I pity them, because they are too proud to do this. Besides, I do not think it is altogether because the name or position of "servant" is so obnoxious to them. It is the confinement of their position. It is the duration of their hours of labor—extending into the evening, and often till late in the evening, week after week, to which they object; whereas the working-girl in most other departments of service is released at nightfall, and is her own mistress till another day of toil begins. Now, answer me: Were you, and you, similarly placed, would you not desire, even in the face of the drawbacks attending it, your evenings to yourself? I think so. 

   ur ”Poverty and Independence”