tisdag 21 mars 2017

Hönsestrikk


Somliga av er minns säkert de vilda skapelserna från 70-talet, när hønsestrikk var i ropet. Då stickade man åt sig själv — nu stickar man åt hönsen. Det vill säga om man har ömtåliga rashöns som inte klarar av de bistra klimatet i New England.
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. Äventyret framtiden21 mars 2017 kl. 13:46

    Vilket ståhej det måste vara att klä på sina hönor varje dag. Fast de vänjer sig säkert.
    Roliga stickningar du har hittat. Till elefanter, hundar, höns och....
    Förutom alla manliga och kvinnliga tulpanmålningar. :)
    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. em21 mars 2017 kl. 15:47

      Karin,
      Det är nog bara görligt för den lilla hönsgården. Storskaliga hönserier har säkerligen härdigare besättning.
      Nu är det slut på stickningen - i alla fall för ett bra tag.
      Att klä på ömtåliga djur fick mig att minnas en bok (memoar) där man fraktade hem en massa markattor, som befanns vara så ömtåliga att de fick flanellpyjamas, som besättningen blev tvungen att klä på aporna - inte populärt!
      Margaretha

      Radera
  2. Musikanta21 mars 2017 kl. 16:31

    Nej, det skulle vara en syn för gudar att se påklädda höns i våra hönsgårdar. vi har fortfarande sådana här på landet!
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. em21 mars 2017 kl. 18:17

      Ingrid,
      Personligen tycker jag bäst om att se frigående höns gå och sprätta utanför ett gammaldags hönshus - fast det händer ju inte så ofta. Jag hör ofta en tupp här, och vet ungefär var den bor, men har aldrig lyckats få syn på den. Så jag vet inte om den är påklädd eller ej.
      Margaretha

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)