måndag 6 mars 2017

En vårblå dag


 en dag som trots den kalla vinden får mig att ana att våren hukar runt hörnet. Efter några dagars lenvä'r håller älven på att gå upp, och den vårblå himlen med molntussar speglar sig i isen. Vi har inga fjäll, men höjderna i norr förflyttar mig till Härjedalen och jag inbillar mig att jag ser Skarvarna, och det känns som februarilov (sportlov, skurlov, kokslov eller vad just din generation kallar lovet). Och jag funderar över vad det är för skillnad på att sporta och att idrotta. Jag undrar om sport är ett yngre inlånat ord, så jag går hem och konsulterar NE:

sport [spårt´] subst. ~en ~er 
ORDLED: sport-en
• (viss) verksamhet med syfte att träna och anstränga kroppen ofta som nöje el. med sikte på tävling{→gymnastikidrott}: sportartikelsportbragdsporthallsportjournalistsportklädergaloppsporthundsportmotorsportpubliksportridsportskidsportsommarsportvintersport~ens stjärnorhan tävlar i två olika ~er
BET.NYANSER: a) utvidgat om annan tävlingsliknande aktivitetfrågesporttankesport b) ytterligare utvidgat om (vanemässigt) handlande med visst risk- el. tävlingsmomentsmåkillarna hade gjort det till en ~ att rymma så ofta som möjligtdet är mera ~ att klara sig utan försäkringar
IDIOM: gå på ~en vara prostituerad ⟨starkt vard.
HIST.: sedan 1857; av eng. sport med samma bet.; av fornfra. desport 'nöje'

i`drott subst. ~en ~er 
ORDLED: idrott-en
• (viss uppsättning) ansträngande kroppsövningar avsedda att öka kroppens prestationsförmåga med el. (ofta) utan redskap; oftast med tävlingsinslag {→gymnastik1sport}: idrottareidrottsevenemangidrottshallidrottsklubbidrottstävlingbreddidrottelitidrottfriidrott~ och friluftslivhan fyllde hela sin fritid med ~rätt utövad främjar ~en hälsan och välbefinnandetden enda ~ han ägnar sig åt numera är lite joggning
BET.NYANSER: a) spec. som namn på motsvarande skolämnede har ~ sista timmeni "~" innefattas numera även gymnastik b) om totaliteten av (organiserade) utövaresvensk ~ har inte råd att hålla på amatöridealen c) om enskild disciplin e.d.bandy, skidåkning och andra ~er d) ngt utvidgatschack -- tankens lek och ~
HIST.: sedan 1850; av isl. íþrótt, eg. 'handling; bedrift', motsvarande fornsv. iþrät 'yrke, hantverk'

 Lite förvånad blev jag allt, över att orden är jämnåriga — jag inbillade mig att sport var av senare datum.

Eftersom mina tre snödroppar, står huttrande tätt tillsammans utan att slå ut, så får ni hålla tillgodo med Nellie Bensons snödroppsflicka.

The Snowdrop is the prophet of the flowers;
It lives and dies upon its bed of snows;
And like a thought of spring it comes and goes,
Hanging its head beside our leafless bowers.
The sun's betrothing kiss it never knows,
Nor all the glowing joy of golden showers;
But ever in a placid, pure repose,
More like a spirit with its look serene,
Droops its pale cheek veined thro' with infant green. 
            ur "The Wild Rose and the Snowdrop" av George Meridith

6 kommentarer:

  1. Fint med vårväder och våris (så länge man inte är ute och går på den...). Och intressant med orden - jag har aldrig funderat över etymologin förut. Men tycker det låter som om det ena är ett engelskt låneord - engelskan blev ju dominant efter den industriella revolutionen - och det andra kommer från romantisk nationalism som blomstrade i samma veva ur 1848-revolutionerna - fornnordiskt kulturarv och allt sånt - antagligen som en reaktion mot den industriella revolutionen.... Hos oss hette det f.ö. sportlov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika,
      Ja, ger man sig ut på älvens is så har man nog tröttnat på livet.
      Det är fascinerande med ordens slingriga vägar till dagens språk - de flesta av oss tycker nog att sport låter väldigt engelskt, ändå har de fått det från franskan, även om det var ett bra tag sedan.
      Och som du säger är språket ett utmärkt sätt att, mer eller mindre, förtäckt sätta sig upp mot överheten.
      Margaretha

      Radera
    2. Mja, ja, fast jag ser det nog nästan tvärtom - romantisk nationalism ser jag som ett "konstgjort" och ideologiskt betingat elitprojekt i att försvara det man uppfattar som genuint och det egna landets medan konsumption och spridandet av en dominant kultur (delvis genom låneord och traditioner, som med den amerikanska kulturen idag) händer mer organiskt och "av sig själv" även det förstås fortfarande kan kännas problematiskt och hotande. Att återinföra ord från fornnordiskan är på ungefär samma nivå som att återupptäcka och föda upp "genuint svenska" hund- och hästraser (som till exempel min hund - västgötaspetsen) eller att "hitta på" och romantisera Sverigedräkten. Möjligen har jag fel om VARFÖR ordet idrott "återupptäcktes" på 1840-talet men det är iallafall min misstanke att man ville idealisera det genuint nordiska över det "utländska" - och det kommer oftast från början från de utbildade klasserna, inte från de breda folklagren...

      Radera
    3. Annika,
      Du har helt rätt i det du säger.
      M

      Radera
  2. Har aldrig sagt något annat än sportlov. Tror att det t.o.m. hette så då jag gick i skolan i slutet på 40-talet.
    Jag har på något sätt tyckt att idrott mer hänger ihop med friidrott. Liksom att fotboll och ishockey inte riktig platsar i uttrycket. Det heter ju t.ex. inte hästidrott utan hästsport. Kanske en fråga för Spraket?
    Vi har varit förskonade från snö hittills men idag snöar det tyvärr.
    Ingrid

    SvaraRadera
  3. Ingrid,
    Började snöa här för en stund sedan - och det blåser snålt. Just nu känns våren avlägsen.
    Språk kan ju vara väldigt lokalt, ända ner på familjenivå. Eftersom jag inte är en sportig typ, så har jag ingen riktig kläm på vilka grenar som nyttjar vilket ord - kan tänka mig att det varierar en hel del.
    I Stockholm sa vi februarilov, det gjorde man nog till en bra bit in på 60-talet.
    Margaretha
    som inte längre
    lyssnar på
    Språket

    SvaraRadera