Guido Reni
4 november 1575 – 18 augusti 1642
självporträtt cirka 1642
Ritaratto-Di-Vecc
Beatrice Cenci
Flicka med ros, cirka 1610
och så
min mormors mor som
föddes för 155 år sedan
Favorit sökes!
3 timmar sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag känner igen några av målningarna, men visste inte vem konstnären var. Nu har jag Googlat och vet mer, tack!
SvaraRaderaSå söt din mormorsmor var!
kram från
Mette
Härlig bild av din mormorsmor. Fotot måste ju vara över hundra år?
SvaraRaderaFantastisk konstnär denne Guido. Här skall också googlas:)
Karin
Mette,
SvaraRaderaTänk om man kom ihåg allt man läser - då skulle vi vara bildade!
Ja, visst var hon söt - och hon lär ha varit en fantastisk människa. Mor älskade henne.
Karin,
Ja, hon ser ju rätt ung ut, så det måste ha varit taget på 1800-talet.
Jag är full av beundran inför Guidos skicklighet - fast det inte är den sortens konst jag gillar bäst.
Margaretha
Jag har aldrig hört tals om honom men tycker att målningarna är underbara!!
SvaraRaderakramis
/PIA
Oj, jag glömde bort att det är fel att skriva / före namnet!!!!!
SvaraRaderaSå glömde jag att säga att din mormorsmor är urgullig.
Pia,
SvaraRaderaEn av bloggoversums biverkningar är att man får läsa om sådant man aldrig skulle ha träffat på utan bloggarna.
Du är ursäktad - för den här gången!
Ja, och hon var inte bara söt - hade skinn på näsan också!
Har sett att du skrev ett nytt inlägg i går och undrar varför det inte kommer upp på min blogglista. Ska skriva ett inlägg så rör det kanske på sig.
Margaretha
Jag tycker din mormors mor liknar flickan på det lilla fotot på din blogg. Jag antar det är du som barn.? Det är något från näsan och över munnen som är lika. Något du ser också?
SvaraRaderaJessica,
SvaraRaderaJo, även om jag inte är mycket lik henne, kan man nog ana släktskapet.
Vad som fascinerar mig är hur man kan vara lik både mor och far. Jag har en kompis som alltid fick höra att hon var en kopia av sin far - men var hon tillsammans med sin moster häpnade alla över hur otroligt lik henne hon var.
Margaretha
som ofta kallades
för Lill-Thore som
barn, för likheten
med sin far
Just det, ibland är det som man är lik sin partners släktingar. Som t ex min mans brordotter. Hon är väldigt lik MIN morbror.
SvaraRaderaOch kanske kan det också vara så, att man ser det man vill och kan se. Tänk bara på adoptivbarn, som kan vara så lika sina apoptivföräldrar.
Fascinerande är det onekligen!