Visar inlägg med etikett beeton. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett beeton. Visa alla inlägg

söndag 18 oktober 2015

Att dricka rostat bröd

The Portuguese Jug, 1916
Robert Delaunay
När jag för en tid sedan skrev om rostat bröd, hade jag ingen aning om att man även kan dricka det. Tack vare Gutenberg har jag nu täppt till denna kunskapslucka — för där fann jag nyligen ännu en av Mrs Beetons kokböcker, "Mrs. Beeton's Dictionary of Every-Day Cookery". För några år sedan presenterade jag Isabella Beeton, och lärde mig då att hennes make (eller karlsloken, som PettasKarin, så träffande kallade honom) pressade ut så mycket pengar han bara kunde  både ur sin levande, och alldeles för snart, döda hustru. Den här boken kom ut postumt, när framgår inte av den här upplagan, men det måste ha varit efter 1865.
Vill du prova, så gör så här:

TOAST-AND-WATER.

Ingredients.—A slice of bread, 1 quart of boiling water. Mode.—Cut a slice from a stale loaf (a piece of hard crust is better than anything else for the purpose), toast it of a nice brown on every side, but do not allow it to burn or blacken. Put it into a jug, pour the boiling water over it, cover it closely, and let it remain until cold. When strained, it will be ready for use. Toast-and-water should always be made a short time before it is required, to enable it to get cold: if drunk in a tepid or lukewarm state, it is an exceedingly disagreeable beverage. If, as is sometimes the case, this drink is wanted in a hurry, put the toasted bread into a jug, and only just cover it with the boiling water; when this is cool, cold water may be added in the proportion required, the toast-and-water strained; it will then be ready for use, and is more expeditiously prepared than by the above method.
Jag är inte säker på att jag kommer att prova receptet, håller mig nog till det traditionella sättet att äta mitt rostade bröd.
Så jag läser vidare, hur Isabella anser att man ska gå till väga, och inser att det är en konst — en konst som jag inte vet om jag någonsin kommer att behärska. Redan i första meningen stöter jag på problem . Jag vet inte vad det är för skillnad på household bread och cottage bread. Någon som kan bilda mig?

TOAST, to make Hot Buttered.

A loaf of household bread about two days old answers for making toast better than cottage bread, the latter not being a good shape, and too crusty for the purpose. Cut as many nice even slices as may be required, rather more than ¼ inch in thickness, and toast them before a very bright fire, without allowing the bread to blacken, which spoils the appearance and flavour of all toast. When of a nice colour on both sides, put it on a hot plate; divide some good butter into small pieces, place them on the toast, set this before the fire, and when the butter is just beginning to melt, spread it lightly over the toast. Trim off the crust and ragged edges, divide each round into 4 pieces, and send the toast quickly to table. Some persons cut the slices of toast across from corner to corner, so making the pieces of a three-cornered shape. Soyer recommends that each slice should be cut into pieces as soon as it is buttered, and when all are ready, that they should be piled lightly on the dish they are intended to be served on. He says that by cutting through 4 or 5 slices at a time, all the butter is squeezed out of the upper ones, while the bottom one is swimming in fat liquid. It is highly essential to use good butter for making this dish.

TOAST, to make Dry.

To make dry toast properly, a great deal of attention is required; much more, indeed, than people generally suppose. Never use new bread for making any kind of toast, as it eats heavy, and, besides, is very extravagant. Procure a loaf of household bread about two days old; cut off as many slices as may be required, not quite ¼ inch in thickness; trim off the crusts and ragged edges, put the bread on a toasting-fork, and hold it before a very clear fire. Move it backwards and forwards until the bread is nicely coloured; then turn it and toast the other side, and do not place it so near the fire that it blackens. Dry toast should be more gradually made than buttered toast, as its great beauty consists in its crispness, and this cannot be attained unless the process is slow and the bread is allowed gradually to colour. It should never be made long before it is wanted, as it soon becomes tough, unless placed on the fender in front of the fire. As soon as each piece is ready, it should be put into a rack, or stood upon its edges, and sent quickly to table.

Girl Cooking Toast on the Stove 

lördag 12 mars 2011

Grattis Isabella!

Isabella Mary Beeton
12 mars 1836 – 6 februari 1865

Isabella, som var känd som Mrs. Beeton, är lika välkänd i Storbritanien som Kajsa Warg är här. Lika ofta citerat som "man tager vad man haver" (jo, jag vet att det ska vara: "man tager om man så haver") är Mrs. Beetons: ""first, catch your hare", som inleder ett recept på hur man tillagar hare.
Isabella hann med förvånansvärt mycket under sitt korta liv. Maken, med ett tvivelaktigt förflutet, vilket förmodligen inkluderade syfilis, var i förlagsbranchen och tycks ha varit ett driftig karl. Han insåg snart att en publikation som vände sig till kvinnor saknades på marknaden, och gav raskt ut en, där den unga Isabella medverkade. Mellan sina graviditeter, förlossningar och avlidna spädbarn, började hon samla recept, provlaga dem och redigera dem för att de skulle bli lättbegripliga. Man är tämligen säker på att hon inte skapade recepten själv, men det var hon som införde dagens sätt att skriva recepten, med en lista på ingredienserna överst i receptet. I fem år ägnade hon sig åt detta innan boken "The Book of Household Management Comprising information for the Mistress, Housekeeper, Cook, Kitchen-Maid, Butler, Footman, Coachman, Valet, Upper and Under House-Maids, Lady’s-Maid, Maid-of-all-Work, Laundry-Maid, Nurse and Nurse-Maid, Monthly Wet and Sick Nurses, etc. etc.—also Sanitary, Medical, & Legal Memoranda: with a History of the Origin, Properties, and Uses of all Things Connected with Home Life and Comfort" kom ut 1861. Boken 1112 sidor innehöll över 900 recept förutom goda råd i hur man driver ett viktorianskt hushåll.
Boken kom ut i en reviderad upplaga efter hennes död, och maken som uppenbarligen insåg att Mrs. Beeton var ett lukrativt varumärke, höll tyst med hustruns död. Ännu några år senare, 1870 utkom hennes stora bok om handarbete. "Beeton's Book of Needlework". Innehållet i den hade liksom det mesta av kokbokens innehåll, först varit publicerat i någon av makens tidskrifter.

lördag 28 mars 2009

En lördag i mars


Bilden ur "Den Nyttige Bilderboken eller Vandringen genom Verkstäderna med 36 kolorerade plancher" som jag skrev om här.
0
Denna sällsport gråa dag med massor med nysnö har jag hållit mig nära brasan, frossat i Project Gutenberg och läst "TIDSKRIFTEN SVENSKT KONSTHANTVERK" med en tekanna vid armbågen. Allt för att hålla vintertristessen på en armlängds avstånd.
"Svenskt konsthantverk" är en pärla som jag varmt rekommenderar. Intressanta artiklar och ett språk som är en njutning att läsa. Det senaste numret har tyngdpunkten på keramik men också en artikel om Elsa Agélii.
I ledaren ta'r Peter Öhrlén bland annat upp kulturutredningens betänkande, där han konstaterar att ordet konsthantverk förekommer nio (9!) gånger på de närmare 800 sidorna.

0
0
Våra snödropparna är täckta av gott och väl 15 cm snö — så jag får trösta mig med "The Dumpy Books for Children" en bok från 1901 av Eden Coybee, illustrerad av Nellie Benson. Det var gott om blomsteralfabet och liknande illustrationer kring det förra sekelskiftet, både i Sverige och England.
0Hittade en bok som heter "Prisoner for Blasphemy" (1886) av G. W. Foote, den fångade mitt intresse eftersom jag tidigare har skrivit om Einar "Texas" Ljungberg den sista svensken som blev fängslad för majestätsbrott. Men förordet är så långt att jag ännu inte har kommit fram till vilken typ av hädelse som den gode G. W. Foote gjorde sig skyldig till.
0
Mira visade häromdagen ett par av sina vackra broderier — naturligtvis blevjag sugen på att sätta i gång med något (så lättpåverkad jag är!). För att få inspirationen att rinna till plockade jag fram "Beeton's Book of Needlework" från 1870 av Isabella Beeton. Problemet är att boken är så ohyggligt omfattande med allt från spetsar och strumpstickning till monogram — så nu vill jag göra allt!


Stickade hängslen kan väl alltid komma till användning liksom nattsockor.