engraved by William Ridley, 1797
Här sitter jag och lyssnar till Konsert för klarinett och orkester No. 1 i Ess-dur, av Leopold Koželuch, när Herr Koželuch plötsligt dyker upp på skärmen. Det måste väl betyda att han vill vara med?
Om någon berättat för honom att man om 200 år skulle sitta hemma och lyssna till hans musik från en apparat, och se bilder på honom i en annan apparat — skulle han ha trott på det?
