to a T

 

Confidences on the Beach, c.1883 

Vincente Gonzalez Palmaroli

Utan tillit skulle vi inte komma långt här i världen — det är som Nataniel Beskow skriver i sin bok ”Till de unga”:

”Ja, hvar gång jag sätter mig till bords, handlar jag i tro – tro på den som lagat maten, att han ej lagt i något skadligt.” Beskow DeUnga 7 

Ok, nå’n enstaka gång kan man bli lurad, men jag är övertygad om att de flesta människor vill oss väl — vilket inte är det samma som att vara godtrogen.

 

Jag som gillar konsonantförbindelser går i tankarna igenom trevliga tr-ord, men inser att om det inte är negativa ord så är de ändå inte särskilt gångbara. För vem, utom Fröding skulle använda trantirara & trantirera som något humörhöjdande‽  

Afternoon Tea, 1917

Hilda Fearon

Nej, jag får nog ta till min universalpanacé, en kanna te.

Hjärtans gumma, sätt på vatten! 

Skänk oss af ditt bästa te.

Nu min broder, ta mig katten,

Ta vi oss ett panacé. 

Om te, och alla sammansättningar finns det hur mycket som helst att säga. 

H. C. Andersen har en föredömligt kort (knappt 2 sidor) berättelse: ”Tekannan”.

Hjalmar Söderbergs novell ”En kopp te” hittar du hos litteraturbanken.

A Grandmother's Tea Party, 1915 

Louis Charles Moeller

And what is a tea-fight?" asked grandmother.

"Oh, a little sociable tea-party all of girls, you know," I explained. "Annabella Floyd, across the creek, has one this afternoon, but I am afraid we can't go."

"Umph!" said grandmother. "I remember a tea-fight on Cohansey Creek worth going to,—but it was a man's tea-fight, not a girl's, though a girl helped get it up, after all."

"Oh, please do tell us about it, grandma!" said Violet and I together; and Aunt Elisabeth added: "Yes, do, grandmother; it will help to make the time pass pleasantly."

Och i novellen ”The Cohansey tea-fight” berättar gammel-farmor om tebjudningar på 1700-talet.

Te och rostat bröd är en utmärkt kombination — i synnerhet om man väljer bort det vita brödet. Här tvekade jag om jag skulle låta ett engelskt ord slinka med. Men jag konsulterade SAOB och fann att vi i Sverige använde oss av ordet toast redan på 1700-talet. I sina memoarer skriver Carl Tersmeden i Lissabon i juni 1734:

”Om morgonen var jag efter vanan kl. 6 uppstigen och skref uti min journal då Poli kl. 8 inkom, och jag klädde mig uti en annan klädning. En kammarneger inkom med dejeuné af chokolad, kaffe och engelsk toast, serverade chokolad, men kaffe lät jag honom uttaga.”

Varför uttrycket ”Toast of the town” är det högsta beröm man kan ge en person, kan du läsa om hos Phrase Finder.

 

Den trevliga idén att presentera trevliga ord en gång i veckan är Klimakteriehäxans.