La sérénade school
Jean-Antoine Watteau
O hvad band i dessa nackar,
O, hvad snö af pudradt hår,
O, hvad tripp af röda klackar,
Der den ädla skaran går!
Fint är dessa qvinnors löje,
Eldig dessa männers blick,
Och i stundens läckra nöje
Ar ett lätt, olympiskt skick.
Skälmskt i elfenhvita händer
Rörs solfjädern då och då
Med små röda sidenränder
Och med målning af Watteau.
ur ”Vid Trianon”
av Carl David Wirsén
Hade ingen aning om att Wirsen skrivit En vänlig grönskas rika dräkt, fast jag tycker så mycket om den!
SvaraRaderaSkulle kanske skaffa en solfjäder nu när det är så varmt.
Siv,
RaderaMelodin till ”en vänlig grönskas” tycker jag om, men får erkänna att jag bara kan brottstycke av texten.
En solfjäder är (nästan) aldrig i vägen, så jag tycker du ska införskaffa en sådan.
Margaretha
Oj, det var svårt att få till en kommentar idag, men kommentaren är från mig Siv
SvaraRadera"Och i stundens läckra nöje
SvaraRaderaÄr ett lätt, olympiskt skick."
Vad menar karl'n?
Jag brukar tänka att mycket är förlåtet om man har skrivit "En vänlig grönskas rika dräkt", men nu läste jag hela psalmen och där finns också mycket konstigt. Den lever nog framför allt på sin vackra melodi.
Men solfjädrar är bra i den här värmen, med eller utan målning av Watteau.
Karin,
RaderaJag har insett att det är sällsynt att inte grunna över delar av texten även i kända mäns (& kvinnors) texter. Tvivlar på att de ens visste själva vad de menade med ”somliga rader”. Det hade nog av att försöka få till rimmen.
Men har för mig att Watteau var skyldig till att någon modedetalj spreds — det kan ha varit vecken på ryggen, veck som måste ha krävt metervis med tyg.
Margaretha