det har Ugglan & Boken bestämt.
Varken i går eller i dag låter blogger mig kommentera — kanske kommer jag inte att kunna svara på era kommentarer heller.
Nothing can supply the place of books. They are cheering or soothing companions in solitude, illness, affliction. The wealth of both continents would not compensate for the good they impart.—Channing
Girl Reading (Mädchen-Lesung) Mary C. Wheeler
En eller flera färger ingår i många boktitlar — men jag undrar om inte grönt ta’r priset. Inte nog med att det finns många ”gröna böcker”, de flesta är läsvärda.
”Det gröna molnet, berättad för barn i Summerhill” (”The Last Man Alive”) av A. S. Neill, är en slags kollektiv berättelse, där barnen bidrog med idéer om vad som skulle hända.
Många har säkert förstått att författaren är den A. S. Neill som var grundaren av den progressiva engelska skolan Summerhill.
La porte verte
Marie-Pierre Garnier
Eftersom O. Henry är en av mina favoriter, kommer det nog inte som en överraskning att jag valt en av hans noveller ”The Green Door”, som ett av mina gröna läsförslag. Den finns i till novellsamlingen ”The Four Million”
När jag kommer till det sista förslaget har jag fem böcker att välja mellan — svårt.
Till slut föll valet på ”Grasshopper Green and the Meadow Mice” av John Rae (1882-1963), och detta, trots att jag nyligen nämnt boken i ett annat inlägg.
Det finns ytterst lite information om John Rae, att hämta på nätet, allt jag hittat är att han var en välkänd och välutbildad illustratör.
”This is the story of the grasshopper who fiddled all summer and didn't have any place to go when the cold winter wind began to blow. "No, you can't live in my house this winter," said the hard-hearted ant, but a family of field mice took in Grasshopper Green and gave him gooseberry syrup for his cough and made him very comfortable. Eyes will grow big at the exciting climax of the story, when Grasshopper Green saves the mice children from a big black cat.”
Testar att kommentera och hittills har det gått bra (sa han som hoppade från 20:e våningen när han passerade den 14:e).
SvaraRaderaGrönt saknas helt bland mina många akvarellfärger, trots att det är en favoritfärg. Den enkla anledningen är att "köpefärgerna" är lite stumma, jämfört med dem man kan blanda själv.
Kul med Det gröna molnet! Verkar vara en klok karl, den där Neill.