en klassiker från 1944 av Eleanor Estes.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Eleanor_Estes
Wanda didn’t have any friends. She came to school alone and went home alone. She always wore a faded blue dress that didn’t hang right. It was clean, but it looked as though it had never been ironed properly.
She didn’t have any friends, but à lot of girls talked to her.
Nej, Wanda hade inga vänner, och när klasskamraterna talade till henne, fanns där en försåtlig elak underton — hon blev mobbad.
Det är en bok som gör ont att läsa, en bok med ett öppet slut — en bok som passar till högläsning, och diskussion.
”The Hundred Dresses” finns i nytryck, med illustrationer av Louis Slobodkin.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Louis_Slobodkin
Jag vet att jag skrivit om Eleanor Estes böcker tidigare, men sökfunktionen påstår att jag inte gjort det.
Mest känd är hon kanske för sina böcker om familjen Moffat. Mitt favoritkapitel är det när yngste sonen Rufus bestämmer sig för att skaffa sig ett bibliotekskort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar