Försommaridyll vid nyponsnår
Alf Wallander
Ären I som jag och mina syskon voro, stadsbarn, kanske I ock veten hur man längtar på landet då Juni månad inträdt? då midsommar stundar, då alla ängsblommor stå utslagna och göken och andra foglar låta höra sina ljufliga toner? Ären I så lyckliga att I ären landtbarn, så ha'n I redan njutit af vårens alla framsteg under Maj och Juni, och midsommar sätter blott kronan på alla edra vårfröjder. Då kunnen I knappast förstå en gång huru de små stadsbarnen, som leka på instängda gårdar, aldrig få se en doftande vårblomma eller ett grönt strå, och huru lyckliga de bli då de få skåda sommaren ansigte, på landet.
Hmmm ... "Försommaridyll"? Håller inte den där killen på att trakassera tjejen som försöker att inte bry sig? Han ser lite för kaxig ut, tycker jag nog.
SvaraRaderaMen texten känner jag starkt för, jag som inte hunnit ut till landet annat än ett par korta snabbturer. Det känns torftigt att inte få följa våren steg för steg och sedan sommarexplosionen timme för timme. Att komma till landet nu ... trevligt, javisst. Men det är (okej, jag kanske tar i nu) lite som att missa viktiga utvecklingssteg hos barnen. Va? Kan han redan gå?
Ja, du store tid, sommaren kan inte bara gå, den springer som bara den!
RaderaDu har rätt i att killen ser karlavulen ut - åtminstone försöker han se sådan ut.
Margaretha