Panta rei

ävenså min hjärna. 

Reading in the Garden  

Richard Edward Miller - circa 1912

I väntan på svalare väder så att den kan återta sin fasta form, läser jag Helena Nyblom — om vilken jag skrivit tidigare. Boken är tryckt 1912, och som alltid när jag läser gamla böcker, fascineras jag av boken biverkningar. Förutom väl tecknade personporträtt, får jag språkliga aha-upplevelser, som när jag läser:

Plötsligt blev det en hel ny hållning på alla de unga damerna. Musiken spelade upp i dans­salen, och herrarna begåvo sig i krigsmarsch över golvet för att hemta sina damer till första valsen.

Jag har aldrig analyserat ordet hämta, men nu, med gammalstavning, läser jag "hem ta", och inser att det är ju det, det handlar om.

häm`ta verb ~de ~t 
ORDLED: hämt-ar 
SUBST.: hämtande, hämtning
• bege sig i väg till platsen (för ngt) och föra med sig (det) tillbaka el. ev. till annan plats; med avs. på föremål etc. {→avhämta}: ~ lite socker i köket; han skulle först ~ ut pengar från banken; ~ vatten vid brunnen
BET.NYANSER: a) i fråga om enbart framtagningen och förflyttningen tillbaka: han skulle åka hem och ~ pengar; hon gick till verkstaden och ~de bilen b) med avs. på person: ~ barnen på dagis; han lovade att ~ henne med bilen kl. 4; ~ polis; ~ läkare c) överfört med avs. på abstrakta företeelser: citatet är ~t från Bibeln d) spec. med avs. på själsliga företeelser {→hämta sig}: resa till landet och ~ nya krafter; ~ mod e) utvidgat om växter: träden ~r sin näring ur jorden
IDIOM: där har han ingenting att ~ där kan han inte vinna framgång; ~ andan (tillfälligt) vila efter hård ansträngning
KONSTR.: ~ ngn el. ngt (ADVL)
HIST.: sedan runspråklig tid; fornsv. häm(p)ta 'hämta; hemföra'; nord. ord, bildat till 1hem

Läser vidare och hittar ett nästan bekant ord i en ny mening:

»Elda på nu! Jag är lutter öra!»

lutter

lutt´er adj., ingen böjning 
• uteslutande ⟨mindre brukl.⟩: av ~ välmening
HIST.: sedan 1563; av lågty. lutter 'ren; oblandad'; av omdiskuterat urspr.

lutt`ra verb ~de ~t 
ORDLED: luttr-ar
SUBST.: luttrande, luttring

1 befria från oönskade beståndsdelar vanl. med avs. på tekn. produkt e.d.
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan 1544; till lutter

2 (ofta perf. part.) ge kraft att bära (nya) prövningar om motgång, olycka e.d.: han ~des av vännernas upprepade svek
KONSTR.: ~ ngn
HIST.: sedan 1756; se luttra 1

Vafalls, inget att hetsa upp sig över, säger någon. Jo, men visst är det — jag funderar omedelbart på hur folk som läser våra texter om hundra år, ska förbryllas, och småle åt hur ålderdomligt de skrev och talade för hundra år sedan.

Men även om talet förändras, så är den mänskliga naturen sig tämligen lik. Unga, oerfarna flickor förälskar sig i ovärdiga charmknuttar, som vill dra fördel av flickornas sociala ställning eller förmögenhet.

Och tyvärr har vi en lång väg kvar när det gäller fullständig likställighet mellan könen, även om det inte längre är kontroversiellt att flickor vill studera.

»Du tänker väl inte heller bli professor?» frågade Anna leende.

»Varför inte!» svarade Henriette och rättade på lorgnetten. »Inte mig emot; men det lär tills vidare vara omöjligt här i landet för oss flickstackare, om vi än ha dubbelt så mycken bildning och dubbelt så många kunskaper som våra manliga rivaler. Men fram skall jag. Det är säkert.»

Och då, liksom nu, gick det mode i allt, från hattar till sångsätt:

Han hade en vacker, mycket hög tenor, men sjöng något i halsen, vilket damerna just funna vara ett bevis på känsla. På de toner, som klädde hans röst, dröjde han så länge som möj­ligt, vilket gav de kompositioner, han utförde, något hackigt och osammanhängande, men det var just dessa särskilt länge uthållna toner man isynnerhet beundrade, och man väntade gärna aldrig så länge på fortsättningen. 

Hon hade detta överlägsna sätt att röra sig på, som om hennes klädpaltor — som hon kallade sina toaletter — voro henne fullkomligt likgiltiga, men i själva verket tänkte hon mycket, ja nästan alltid på sitt yttre. Hon visste hur smal hon var om livet, och när hon vand­rade upp för Sturegatan med sin väldiga plym - besatta hatt och hennes ögon hade ett förnämt, trött uttryck, tänkte hon hela tiden: »Min plym är ändå en av de vackraste jag hittills mött. Så kostar den också två hundra kronor. — Det är sant! Den är inte ännu betald, men det ska nog bli någon gång.»

200 SEK år 1912 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 9955 SEK år 2016 mätt med konsumentprisindex.