Elizabeth Garrett Anderson
9 juni 1836 – 17 december 1917
Elizabeth var Storbritaniens första kvinnliga läkare och dess första kvinnliga borgmästare — och inte förvånande en aktiv kvinnosakskvinna.
Hon fick kämpa hårt för att nå sitt mål eftersom läkarutbildning på den tiden förbehölls män. Män som klagade när hon fick tillstånd att följa med i delar av undervisningen på ett sjukhus — så var det slut på den undervisningen!
Men denna intellegenta kvinna gav sig inte, hon var redan sjuksköterska, och hade efter privata studier avlagt examen hos Society of Apothecaries, 1865, där statuterna inte förbjöd kvinnor som medlemmar. Ett förbiseende som snabbt rättades till sedan Elizabeth fått sin examen. Trots denna examen kunde hon inte arbeta som läkare på många sjukhus, varför hon öppnade en egen praktik i slutet av 1865.
När hon hörde talas om att kvinnor var välkomna att studera medicin i Frankrike, lärde hon sig franska på egen hand, for dit och kunde 1970 äntligen få sin läkarlegitimation.
Hon gifte sig 1871 och fick tre barn, men gav aldrig upp sitt yrkesverksamma liv.
Läs mer om denna intressanta kvinna, det finns flera bra artiklar om henne på nätet.
Maken och jag läste om denna envisa och kloka kvinna till kvällsmaten. Bra tilltugg!
SvaraRaderaSen såg vi på nyheterna och Agenda att kvinnor bryr sig om miljö, välfärd och jämställdhet medan män är mest intresserade av ekonomi och väljer parti efter det. Kvinnor är dessutom mera toleranta. Får väl utnämna maken till hederskvinna....
Tycks ju som om många män lever kvar i den engelska apotekarsocitens värderingar. Tack och lov har t ex SD svårt att locka kvinnor.
Olgakatt,
RaderaSitter här och funderar på vad det beror på att kvinnor är mer toleranta - fostran eller gener. Eller en kombination av båda delarna.
Det finns (fanns) trots allt en hel del Elizabethor - men man hör inte talas om dem lika ofta som om alla "riktiga karlar".
Margaretha