European needlegrass (Stipa pennata)Syndication International—Photo Trends
0
En dag efter morgonpromenaden fick Laura se några grässtrån som fastnat på Marys kjol. Hon försökte dra bort dem, men de ville inte lossna.
– Mamma! ropade hon. Kom och titta på det här konstiga gräset, Mamma hade aldrig sett något liknande gräs. Axen liknade kornskägg utom att de var vridna, och de slutade med en fröskida som var en tum lång och hade en spets så fin och hård som en synål och skaftet översållat med styva, bakåtriktade hår. Precis som riktiga nålar hade hade spetsarna sytt in sig i Marys klänning. Det styva håret följde lätt nålspetsen men hindrade denna från att dras tillbaka, och det skruvliknande, fyra tum långa skägget följde efter och snodde och vred nålspetsen ännu längre in.
– Aj! Det var något som bet mig! utbrast Mary. Precis ovanför skokanten hade ett av de egendomliga gräsen stuckit igenom hennes strumpa och höll på att skruva sig in i hennes fot.
– Det här var det värsta jag varit med om, sa mamma. Vad ska vi härnäst träffa på här på gården?
När pappa kom hem till middag visade de honom det underliga gräset. Han sa att det var spanskt nålgräs. När det kom in i munnen på hästar eller kor måste man skära loss det ur deras läppar och tungor. Det arbetade sig igenom ullen på får och in i deras kroppar och dödade dem ofta.
_ _ _
– Mamma! ropade hon. Kom och titta på det här konstiga gräset, Mamma hade aldrig sett något liknande gräs. Axen liknade kornskägg utom att de var vridna, och de slutade med en fröskida som var en tum lång och hade en spets så fin och hård som en synål och skaftet översållat med styva, bakåtriktade hår. Precis som riktiga nålar hade hade spetsarna sytt in sig i Marys klänning. Det styva håret följde lätt nålspetsen men hindrade denna från att dras tillbaka, och det skruvliknande, fyra tum långa skägget följde efter och snodde och vred nålspetsen ännu längre in.
– Aj! Det var något som bet mig! utbrast Mary. Precis ovanför skokanten hade ett av de egendomliga gräsen stuckit igenom hennes strumpa och höll på att skruva sig in i hennes fot.
– Det här var det värsta jag varit med om, sa mamma. Vad ska vi härnäst träffa på här på gården?
När pappa kom hem till middag visade de honom det underliga gräset. Han sa att det var spanskt nålgräs. När det kom in i munnen på hästar eller kor måste man skära loss det ur deras läppar och tungor. Det arbetade sig igenom ullen på får och in i deras kroppar och dödade dem ofta.
_ _ _
– Det finns de som säger att man kan bli av med det genom att bränna det medan det är grönt, berättade han för dem. Jag ska ta och bränna det nu för att döda så många frön som möjligt, och nästa vår ska jag passa på och bränna det grönt.
Ur "Den lilla staden på prärien" av Laura Ingalls Wilder
0
Monet berättade för några dagar se'n om ett "djävulsgräs" som förpestade livet för pudeln Dessi och hennes familj. Det lät så bekant – men det tog en dag innan jag kom på varför – se'n var det bara att plocka fram boken. Undrar om det är samma sorts gräs som plågar Dessi. Så värst mycket information har jag inte hunnit leta fram på nätet. Men så här säger Wikipedia:
The term needlegrass may refer to any of several genera of grasses including:
The term needlegrass may refer to any of several genera of grasses including:
TACK, snälla för att du kom på detta. Det stämmer ju precis.
SvaraRaderaI morse när hussen varit ute med Dessi och gått på vad han trodde var gräsfria vägar hoppade Dessi upp i sängen till mig och började busa runt. Plötsligt såg jag TVÅ såna här djävulsvippor på lakanet.
Hur noga vi än är verkar det flyga på henne så nu är det minutiös visitering efter varje utevistelse. Det är helt hopplöst jobbigt faktiskt! Men bra att veta vad det är för något, jag ska tala med vår borgmästare om detta och försöka övertala kommunen att komma och klippa vår äng så att det inte blir så här framöver!
Hoppas ni har en förstående borgmästare! Men Dessi kan ju inte vara den enda som drabbas - andra djur och barn måste ju också gå där Dessi går.
SvaraRaderaMargaretha
Ja, och jag har pratat med två andra franska hundägare. Och de är förstås vana vid det här till skillnad mot mig.
SvaraRaderaMen de synar jättenoga sina hundar också. Men antalet hundar som använder den här ängen som rastplats är mycket decimerat nu så jag tror andra värjer sig också. Vi lär ska ha en mycket förstående borgmästare. Jag tror att om jag tar med mig Dessi och berättar om hennes elände så smälter han nog!
Det kanske har större effekt om Dessi lägger huvudet på sned, än om du gör det.
SvaraRaderaMargaretha
Vilket fruktansvärt otyg!
SvaraRaderaDet verkar ju stämma på pricken med det gräs som växer på en viss äng i sydfrankrike.
Christina,
SvaraRaderaVisst är det förfärligt. Ibland slår det mig hur bra vi har det här uppe i norden, de farligaste insekter vi har är fästingar och huggormar - och växter som ger utslag bara man kommer åt dem har vi inte alls så vitt jag vet. Och naturkatastofer av någon större dignitet har vi inte heller.
Varmare länder har ju jätteproblem med skadeinsekter i trädgården som vi inte har...
Margaretha