Mankemang

är vad vi alla drabbas av med jämna mellanrum, när vi bloggar

 The Silver Ball  

 Alfred Emile Stevens



Tro icke, du är skön, fast han dig så flaterar: 

Din spegel säger dig, hvad deruti manquerar. 

diktade Hedvig Charlotta Nordenflycht 1745

När mankerade du senast — eller om du aldrig gör det; vad kallar du det då?

Minns inte när jag senast använde, eller hörde, något av orden.

Kom att tänka på det när ordet dök upp i en engelsk text:

”Each was a model Teutonic matron manquée.”

Engelska lexika vill inte veta av det sista e:et, men är ense om betydelsen:

 

”Unfulfilled or frustrated in the realization of one's ambitions or capabilities: an artist manqué.

Ett ord med latinskt ursprung, som hamnat i engelskan, så vitt man vet 1773, via franska och italienska.

Merriam-Webster berättar:

”Did you know?

The etymology of manqué is likely to vex left-handers. English speakers picked up "manqué" directly from French more than two centuries ago, and it ultimately comes from Latin manco, meaning "having a crippled hand." But in between the Latin and French portions of this word's history came the Italian word manco, which means both "lacking" and "left-handed." Lefties may be further displeased to learn that "manqué" isn't the only English word with a history that links left-handedness with something undesirable. For example, the word awkward comes from "awke," a Middle English word meaning both "turned the wrong way" and "left-handed." And the noun "gawk" ("a clumsy stupid person") probably comes from a "gawk" that means "left-handed" in English dialect.”

Till svenskan kom det redan på  1600-talet, i övrigt har SAOB  samma uppfattning, men serverar det utan några vitsiga förklaringar, men med många exempel:

d. mankere, nt. mankeren (t. mankieren); av fr. manquer, av it. mancare, fela, svika, fattas, saknas, utebli m. m., avledn. av manco (se MANKO). — Jfr MANGLA, v.1, MANKEMANG

Ett ord som var vanligt, men som jag inte hittar i nyare texter — så jag bjuder på en uppbygglig vers av Gustaf Schönberg från 1900:

INTET MISSMOD

Väl jag vet, att bittra strider 

Mången gång vi pröfva få; 

Vet, att ganska mörka tider

Lifvet har att bjuda på. 

Denna lärdom dock det gifvit, 

Under tid, som gått förbi:

Har man en gång mänska blifvit, 

Får man finna sig däri. 

Tröttna icke under loppet 

Uti lifvets kamp och strid; 

Blir det dystert, lef i hoppet 

Att det stundar bättre tid.

Tänk i hvarje nöd och fara,

 Hvarje motgång och besvär, 

Att det ändå kunde vara 

Vida värre än det är.

Friskt humör i alla väder, 

Hvad som än må komma på!

Någon slant till mat och kläder 

Skall man alltid kunna få. 

Du i dag din middag äter, 

Obehindradt som i går; 

Råg och hvete och potäter 

Skördar man hvartenda år. 

Naggas rocken liten smula, 

Får man låta vända den; 

Lossnar plötsligt stöfvelns sula, 

Pinnar man den fast igen.

Snobbig kan man bli för resten 

Med en krage utaf papp — 

Och ett mankemang i västen 

Brukar hjälpas med — en knapp.

Skulle man ej bostad kunna 

Vara utan, eller hur?

Kom ihåg att i en tunna 

Tog Diogenes sin lur. 

Nöjer man sig med det lilla,

Blir det alltid någon råd — 

Till att bo i slott och villa,

Det är bara öfverdåd: 

Till sin nödtorft man behöver

Mycket ej på lifvets stig.

Vill man hava därutöfver,

Det blir ju en sak för sig.

Sant ett ordspråk är som säger:

Rikedom kommer, rikedom far —

Alltid mycket nog den äger,

Som är nöjd med det han har.

Salta böcker

Dags för salt sensommarläsning anser Robert som gett oss temat västkust.

Vildros, Yxne och Caprifol.

  Blommande, oberörda lefva 

Vildros , Yxne och klängande Caprifol,

högt upp i klippåsens karga skrefva 

badade af kustens vidtfamnande sol.

Stormen på yra, saltstänkta vingar 

             ohejdad svingar

             öfver vik, som mörknar,

             medan vågor krusa 

ytan i kyligt, blydunkelt blått, 

             jagas och brusa 

med ekoklang, som väller fram ur djup, 

             dit öga ej nått.

ur ”Västkust”

av Gustaf Ullman

Annika Thors bok ”En ö i havet”, är vad som först kommer för mig. Jag läste den när den kom ut 1996, och har säkert glömt de flesta detaljerna. Den handlar om två judiska systrar som kommer till Sverige som ”Wiener-barn, där de hamnar på en ö på västkusten. Jag minns att jag tyckte den var bra.

Stefan Andhé, återkommer till Bohuslän, där han tillbringade sin barndoms somrar, i flera av sina kåserier. Och även kåserierna som går på torra land, är läsvärda!

Det är gott om kuster här i världen — västkuster, såväl som andra. Jag har riktat blicken mot den amerikanska västkusten — där det finns mycket att välja bland — mitt val föll på Erle Stanley Gardner. Praktiskt taget alla hans böcker utspelar sig i södra Kalifornien vilket betyder att det är enkelt att hitta något kustnära läsbart. Till exempel ”The Case of the Blonde Bonanza” (”Fallet med den blonda bomben”), som finns att läsa hos InternetArchive.

vi & dom

 Pavilions and Bungalows for Natives and Foreigners

 Friedensreich Hundertwasser 

Titt på den hur han

ser ut

svart hår

å mörke öge

å tockna böjd näse

han har

Dä ä fôll pocka

å vare nôn utlänning

å dôm ska en pass sej för

för en vet allri 

va di kan hett på

Int prater di sôm vi

å int äter di sôm vi

å int tänker di sôm vi

Å dä värste ä 

att di ä många fler

än vi

 

ur fôlkprat 3

av Stig Berg

Vore jag ändå en fluga!

Inte nog med att jag då skulle kunna sitta på en prästkrage — då vore jag också snabb. 

Nu när jag rensar i datorn — nu igen — hittar jag en fil med både diverse fakta och citat.

Som den här uppgiften:

”A fly can react to something it sees and change direction in 30 milliseconds.”

Observera att jag varken kollat källan eller sanningshalten i påståendet.

min lördagsmening

 

 Oliver Twist asking for more, 

George Cruikshank





På sistone har jag tillbringat en hel del tid tillsammans med Cecil Street,

Perfekt sällskap för dem som, liksom jag, gillar ospännande deckare. Det är intet för intet som hans böcker räknades till ”the humdrum school” — och som bra sådana.

Han använde sig av tre olika pseudonymer, John Rhode, Miles Burton och Cecil Waye.

Min mening kommer från ”The Harvest Murder”:

You’re sharp set, I daresay, Sergeant,” said Mr. Raymond, cutting his guest a generous slab of pie.  

Långa ord och lustiga uttryck lägger jag alltid märke till, men en del alldeles vanliga ord är lätt att glida över, om man ändå förstår sammanhanget. Och det gäller både på ens modersmål och andra språk. Men är man lat och ivrig på att få veta hur det ska gå, så är det lätt att tänka, det slår jag upp sedan.

Adjektivet sharp-set används inte så ofta nu för tiden, ”eager in appetite or desire” säger alla lexikon att det betyder, ett ord som hängt med sen 1540

Ska man skriva ett vanligt ”hur-mår-du-jag-mår-bra-brev” till en utländsk brevvän, så kan man förmodligen be om hjälp med översättningen från någon av alla ställen som står till tjänst med maskinöversättningar. Men det är vanskligt om man vill att mottagaren ska förstå vad man menar.

”Maskinöversättning har visat sig vara ett svårt problem att lösa.” säger Wikipedia, och jag är böjd att hålla med.

Jag provade med att skriva in min utvalda lördagsmening, först hos Google översätt och får följande översättning:

”Ni är nog skarpsinnig, det vågar jag påstå, sergeant”, sa mr Raymond och skar upp en generös bit paj till sin gäst.

och sedan hos DeepL Translate, som ofta är den bättre av de två, men inte i dag:

Jag säger då det, sergeant", sa mr Raymond och skar upp en generös bit paj till sin gäst.

Skriv-Robert uppmanar oss att dela med oss av en mening, som drabbat oss under veckan.

I dag

 

Edna 1928

är det 140 år sedan Edna Ferber föddes, och eftersom hennes böcker är så bra, så gratulerar jag henne — igen — för jag har skrivit om henne tidigare.

Jag plockad just nu fram hennes novellsamling ”One Basket”, och började med den första novellen, ”The Woman Who Tried to Be Good”, som handlar om hur en liten stad ser på en ”dålig kvinna” — hur det tisslas och tasslas, och hur man försöker att få bort henne från staden. För ingen vill bo granne med henne.

Edna, som var judinna, blev mobbad under hela sin uppväxt, jag funder på om det bidrog till hennes skildring av ett utanförskap.

Tidigare inlägg om Edna:

What She Wore

Grattis Edna!

Ojämnt falla ödet lotter