Sommarhandarbete

Från Svenska Journalen n:28, 11 juli 1931.

Bäst att börja nu!!

En månad ha ni på Eder att sy dessa trevliga påskdukar.

Ur Svenska Journalen n:r 11 14 mars 1931.

Lite sent ute

Det stora Vasaloppet, från Sälen till Mora, åktes i år för tionde gången. Segeräran och lagerkransen hemförde denna gång Anders Ström från Mora, som för niomilasträckan använde en tid av drygt 6½ timmar. Bilden t. h. visar Ström bredvid sin mor, omgiven av lyckönskande vänner.

Detta läser jag i Svenska Journalen n:r 11 14 mars 1931.

På nätet hittar jag en sida som handlar om Vasaloppet, där hittar jag under “unika lopp” följande notis:

1931: Första Mora-segern

Vasaloppet firade 10-årsjubileum när hemmasonen Anders Ström efter en heroisk spurt gav IFK Mora den första segern i niomilatävlingen. Anders Ström passerade hälsingen Hilding Olsson på upploppet och vann med sju sekunders marginal.

På ett annat ställe ser jag att den exakta tiden var 6.37.47 och kranskullan hette Anna-Britta Mattsson.

Eftersom jag inte håller reda på vem som vinner Vasloppet när och på tider, kikar jag i tabellerna och ser att första Vasaloppet vanns av Ernst Malm på 7.32.49 och förra året vann Jörgen Brink på 4.02.59.

Hur mycket snabbare kommer man att kunna åka?

Kommer att tänka på den gamla historien om mannen som tränade för Vasaloppet, men var lite bekymrad över matfrågan. En vän försöker lugna honom och säger: "det serveras ju blåbärssoppa efter vägen". Varpå mannen genmäler: "ja, men det är ju bara första da'n".

Frukostfunderingar

Om postum kan du läsa här.

Så passande att man, nu när jag blivit matpratare, hade den här frukostartikeln i Svenska Journalen nummer 6, den 7 februari 1931. Frågan är om man i dagens Amerika kan generalisera och säga att så här ser en amerikansk frukost ut. Hos en del av mina vänner fixar jag själv vad jag vill ha eftersom de inte äter någon frukost utan stannar på väg till jobbet och köper kaffe, som de dricker i bilen med något sött bakverk som tilltugg. Andra äter pannkakor med massor med lönnsirap, undrar om det inte var det de menade i artikeln — inte lönnhonung — french toast och förlorade ägg är en andra omtyckta frukosträtt hos många av mina vänner. Några bakar muffins till frukost, vilket ändå är något bättre än munkar som jag inte väljer frivilligt någon tid på dygnet — och i synnerhet inte till frukost, och i synnerhet inte med glasyr på!

Street Breakfast engraved by G.Hunt, 1825

Inte bara dagens amerikaner äter sin frukost på gående fot.

Kanske är det så, att matkulturen i västvärldens länder har blivit utslätad, det är inte längre så stora skillnader.

Lägger märke till att artikelförfattaren känner sig föranlåten att förklara vad grapefrukt är, 1931 var det inte vanligt i Sverige.

Den här annonsen finns längst ned på samma sida som frukostartikel.

Skopåsar — nu igen

Ur Svenska Journalen nummer 6 den 7 februari 1931.

Broderade näsdukar

Ur Svenska Journalen nummer 3, 17 januari 1931.

För 80 år sedan

Ur Svenska Journalen nummer 3, 17 januari 1931.

.

Lär mig hos Wikipedia att observatoriet fanns kvar här till 2001, nu finns en gymnasiskola i lokalerna.

Behöva ni nya hyllremsor?

Ur Svenska Journalen nummer 3, 17 januari 1931.

För handskar och skodon

Nog behöver du en skopåse till? Det här är ju en annan modell än den förra.

Längst ned på sidorna finns i regel en annons — vad Tomtens Mamsana är, är jag inte säker på. Gelatin?

Ur Svenska Journalen, nummer 1, 1931.

En liten duk

I elfte timmen

Kyssar

Julbaket

Eftersom jag inte har något att komma med i den vägen, så konsulterar jag Svenska Journalen, som naturligtvis, som alla veckotidningar med själv-aktning, har rätt sorts recept vid rätt tillfälle.

I nummer 49, 6 december 1930 finns

Farmors kringlor
100 gr. smör, 135 gr socker, 25 gr. riven bittermandel, 2 äggulor, 425 gr. mjöl.
Beredning: Smöret tvättas och röres smidigt. Sockret, den skållade och malda bittermandel samt äggulorna tillsättas. Mjölet inarbetas och degen arbetas jämn och smidig. Den utbakas till små kringlor, som penslas med uppvispat ägg och beströs med socker och mandel. Kringlorna sättas på smord plåt och gräddas i ej för varm ugn.

Och 1933 i nummer 48, den 10 december föreslog de att damerna skulle baka en

Fikontårta
½kkp smör, 1 kkp socker, 2 ägg, ½ kkp mjölk, 2 kkpr mjöl, 3 tsk. jästpulver.
Fyllning: ¼ kg fikon, ½ liter vatten, ½ kkp socker.

Beredning: Smöret röres vitt, sockret iblandas jämte de uppvispade äggulorna, mjölken och mjölet, blandat med jästpulvret. Sist iblandas de lätt slagna äggvitorna. Smeten bakas till två kakor. Fikonen skjöljas och skäras i bitar samt påsättas med vattnet och sockret och få koka till mos. När moset är kallt, lägges det emellan de två bottnarna. Kakan överströs med florsiktat socker och serveras med eller utan grädde.

Av intresse?

Svenska Journalen nummer 48, 1933

Julklappstips 1936

En virkad kudde måste vi naturligtvis ha till omväxling med de andra handarbetena. Det är roligt att virka och går både fort och lätt. Här ha vi en kudde av frottésilke som kostar uppritad och med färgförklaringar kr. 6:25. Till den rullade kanten används brun mocka och likaledes till kuddens baksida. Mockan kostar 1:80 och storleken på hela kudden är 40x40. Kudden sys med olika färger i brunt, beige och terra. Skulle ni vilja ha andra färger så uppgiv vilka ni vill ha när ni beställer kudden.
Svenska Journalen n:r 47, 1936Svenska Journalen n:r 47, 1936

Ja, det står faktiskt att den virkade kudden sys med olika färger!
Kuddens totala pris blev 8:05, det motsvarar 217:44 kronor. Det var nog inte alla som hade råd med!

Att räkna ut penningvärdet gjorde jag hos Kungl. Myntkabinettet.

Julklappstips 1936

Krage till syster

En flicka som inte är alldeles bortkommen med nål och tråd, kan sy en liten trevlig krage till julklapp åt lilla syster. Vi se på bilderna här två olika kragar, som äro försedda med broderi mitt fram i gles langettsöm. Hur det går till att sy langett syns på bilden till höger på föregående sida. Kragen kan vara vit med broderi i färg, men den kan också vara av något kulört tyg. På en mörkblå ylleklänning t. ex. kan man sy en krage av samma mörkblå tyg och brodera med vitt eller rött ullgarn; det ser trevligt ut. Det finns många sätt att variera med tyg och med färg och vad mönstret till själva kragen beträffar, så har ni säkert någon förut, som kan användas att klippa efter.

Svenska Journalen n:r 47, 1936

0

När jag läser dessa gamla tidningar så kan jag inte låta bli att undra över hur många små flickor som knåpade ihop presenter efter tidningens anvisningar. Barn gillar ju att göra riktiga saker så jag kan tänka mig att det klipptes, snörptes och knåpades i stugorna.
Jag har en lövsågad ask som min pappa gjorde när han var 11 år efter en beskrivning i Allers. Den värderar jag högt.