söndag 25 januari 2026

BILVÄNNEN

 

 

Någon Volvo har jag inte till hands, men väl en Austin från 50-talet — kanske går det lika bra, om inte en traktor från Brio duger.

Bedrövad bet Svensson i tummen 
och sa till sin fru häromsist: 
Vi har ingen bil här i rummen. 
Det tycker jag är lite trist. 

Trött på besväret att löpa
från kök till sopnedkast 
beslöt sig familjen att köpa 
en inomhusvolvo av plast. 

När nu Svensson är hemma för natten, något som sker klockan fem, 
slår mannen sig ner framför ratten 
och bilar omkring i sitt hem. 

Middag , och steken blir skuren 
och utflyktsplanerna träng. 
Ska vi ta oss en tur till tamburen, 
eller åker vi kanske till sängs? 

Vi kunde väl fara till grannen 
och parkera vår bil i hans kök, 
säger frun, och den lydige mannen 
låter motorn utveckla rök.

I detsamma: ett slag över nacken. 
Hål i väggen, förvirring och damm.
Det var Svensson som lade in backen, 
fast han ämnade taga sig fram. 

en av Stig Dagermans dagsedlar från 30 oktober 1954


4 kommentarer:

  1. Först nu på gamla dar som jag insett hur stor Dagerman var
    Precis en sån Austin hade vi när vi bodde i England!
    Kolja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kolja,
      Han var stor, Dagerman — men nu för tiden måste man känna till honom för att hitta hans böcker.
      Märkligt hur ting (bilar, tekoppar, kläder och så böcker naturligtvis) snabbt kan förflytta en i tid och rum.
      Margaretha

      Radera
  2. En dagsedel som jag inte har hört förut. Minns vad många ungar man packade in i bilarna då före bilbältenas tid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena,
      Jag hittar ideligen sådana som är nya för mig.
      Ja, det var sanslöst (och livsfarligt) hur många ungar som fick rum i ett baksäte.
      Minns också hur studenter tävlade om vem som fick in flest personer i en folka. Men då kunde man inte köra bilen.
      Margaretha 


      Radera