Cartoon of an English tourist around 1866
Och eftersom jag inte reser nu för tiden så lever jag på minnen från fornstora da’r,
Varför minns jag en speciell semesterresa?
Därför att trots att det bara var en dagsutflykt tänker jag ofta på dagen som jag tillbringade på Appledore. En ö i ögruppen ”Isle of Scholes” som ligger i både staten Main och staten New Hampshire, på USA:s östkust.
Jag hade läst en del om Celia Thaxters trädgård, och lite om vad hon skrivit, så naturligtvis blev jag enormt glad när jag fick en möjlighet att komma dit. Och det tillsammans med en av mina bästa vänner.
Varför har jag sällan köpt souvenirer när jag reser?
Därför att de souvenirer jag har från olika platser, har alltid varit gåvor från mitt värdfolk.
Men precis som du säger, händer det att jag köper kläder, böcker eller matvaror — som den gången som jag åkte ut för att köpa frimärken. Och kom hem med en klänning.
Eller som när jag, under ett besök i Warszawa, kom hem med en hel handmålad teservis, när jag bara skulle köpa en kopp.
German Tourists in an Alsace Village
Jean Jacques Waltz
Varför händer det att jag hamnar i en storstad på mina resor.
Därför att somliga av mina vänner bor i storstäder.
Men man behöver ju inte besöka San Diego för att få se en akvedukt — det räcker att åka till Håverud, fast jag tror inte att man kan åka på den.
Varför längtar jag ibland tillbaka till New York?
Därför att det, som du säger, är en spännande stad, med mer att se och göra, än vad man hinner med under en livstid.
(Och Strands är [var?] en favoritbokhandel).
Varför borde man inte lämna Sverige på sommaren — och ändå gör (gjorde) jag det.
Därför att svensk sommar är oslagbar. Men det är ju då många av mina vänner är lediga, och kan ta emot besök.
Men jag har för det mesta lyckats undvika att lämna Sverige i midsommartid — inte för att jag någonsin firat midsommar, men för att det är en så smärtsamt vacker tid.
Du har rest mycket mer än mig, alltid roligt att höra om.
SvaraRaderaDottern och jag var i London en gång, det är nog min bästa semester. Så var jag med barnen till Danmark för jättelängesen. Jag började också minnas när jag läste ditt inlägg.
Kram Pia
Pia,
RaderaJa tänk hur ett minne drar med sig många fler. Så snart jag lagt ut mina, kom jag på många fler.
Visst är det roligt att se tillbaka på allt roligt man gjort tillsammans med dem man tycker om!
Margaretha
Nyligen tog jag fram boken du gjorde åt mig inför min ”bildningsresa”. Jätterolig läsning, som fick mig att minnas alla roliga händelser, som jag inte skulle ha skrivit ned om jag inte haft din bok och alla tips. Boken ligger kvar i det fina kuvertet tillsammans med Hanffs Apple of my Eye och Emerson.
SvaraRaderaJa Rottneros är alltid lika fint att besöka — men det blir problem om man ska skjuta en rullstol.
Du kunde gott ha visat en bild på den fina klänningen!
Mette,
RaderaTur att vi har våra minnen — så länge de varar.
Och tur att vi skrivit ned en del vi varit med om!
Margaretha
jag har nog i allra högsta grad varit turist på mina resor, ser inget negativt i det.
SvaraRaderaHannele,
RaderaVarför skulle det vara negativt att turista?
Upplevelserna lever ju kvar i minnet, vad vi än kallar dem.
Margaretha
Roligt att läsa om några av dina resor! Eva har visat bilder, och berättat om hur du fick sitta på golvet för att få hem din servis.
SvaraRaderaGöran var från Mellerud så jag har sett akvedukten i Håverud många gånger, inte många känner till den.
Siv
Siv,
RaderaDet är nog så, att Inte så värst många åker till Håverud på semester. Kanske är det inte tillräckligt ”häftigt” — men en gång i tiden var det stor ingenjörkonst.
Evas bilder har jag inte sett!
Margaretha
Tänk att ha besökt ett indianreservat, på den tiden. Känns ovanligt och Väldigt spännande.
SvaraRaderaNilla,
RaderaDet var andra tider då, i dag känns det lite unket att åka iväg och stirra på människor— om inte i bur, så näst intill.
Kanske gav det ”vanligt folk” en bättre förståelse för andra sätt att leva. Dessutom gav det nog välkomna intäkter till urbefolkningen.
Margaretha
Roliga minnen du har. Tack för att du delar med dig!
SvaraRaderaDebbie
Lyckades skriva det här på fel ställe, sorry!
D
Debbie,
RaderaDet gläder mig att det inte bara är jag som skriver på fel ställen, och trasslar till det.
Jag är så glad att du, trots det, hänger med på mina irrfärder!
Margaretha
Vilket härligt inlägg du har snickrat ihop, jag har njutit av att få dela dina minnen! Jag reser inte utomlands längre, tror inte några långresor blir av, resandet i sig kräver energi, o jag har lite mindre av den varan numera. Därför är det desto roligare att man i allafall har många fin reseminnen. Du verkar ha varit i många av världens olika hörn!
SvaraRaderaPaula,
RaderaVi är nog rätt många som med stigande ålder och sjunkande energi får nöja oss med minnet av allt roligt vi varit med om.
Allt är ju relativt — jag har vänner, som lite då och då, klev på transsibiriska järnvägen lika lättvindigt som de tog tunnelbanan till jobbet en måndagsmorgon, de kunde få mig att känna mig som en tråkig stugsittare, som aldrig gick längre än till utedasset. Men så fanns de andra som tyckte jag var företagsam och äventyrlig när jag hälsade på i Finland (vilket i och för sig kunde vara äventyrligt om man missade bussen mitt i natten, och ingen kunde (ville) tala svenska.
Vad gjorde vi utan alla glada minnen?
Margaretha
Du har gjort många "turistutflykter" åt olika håll, även om du inte vill använda dig av ordet ... men visst är det kul med minnen (souvenirer också) från platser man besökt!
SvaraRadera
SvaraRaderaKlimakteriehäxan,
Jag har inte ett dugg emot ordet, men kommer sällan på tanken att använda det.
Ja, vad gjorde vi utan alla minnen — minnen som alltid genererar fler minnen — minnen som man inte visste att man hade, förrän de plötsligen bara står där och pockar på vår uppmärksamhet.
Margaretha