Helgen med Gutenberg

(och slika sidor)

DEVONSHIRE LACE-WORKER.

har varit givande — men hur mycket jag än uppskattar ett gott hantverk, är jag så tråkig att om jag inte har någon användning för slutprodukten, kan jag inte se vitsen med att producera den. Trots att jag tycker om att knyppla.

Mme. Goubaud tycks ha skrivit en hel del böcker om olika slags handarbeten. Den här boken ser ut att vara användbar — även om man inte råkar ha ett belövat lusthus till hands.

Knyppling är ju en urgammal konstart, så det är knappast förvånande att Bellman nämner det i en av sina verser

Madame Goubaud's pillow lace patterns, and instructions in Honiton lace making

N:o 64.

 (Om jag fick min gröna tröja)

Om jag fick min gröna tröja 

     Färdig snart till pingste-tid, 

Skull garnering den upphöja, 

     Capuchonen blifva vid; 

Jag skull pien i fållar sätta 

     Och bröst-rimsan knyppla fin; 

Mitt knä-förkläd se’n upptvätta 

     Och min stubb af carmosin.

Så skull jag den park besöka. 

     Där naturens enkla prakt 

Tycks all konstens höjd föröka 

     Med sin frihet och sin magt.

I de tysta Carlbergs lunder 

     Skull jag sjunga Himlens pris. 

Men hvad ser jag ? Hvad för under?

     Se Johanna och Louise!

[Senast 1777.] 

 

Praktiska mössor är mer i min smak, så jag ägnar mig istället åt ”The book of hats and caps” av M. Elliott, en författare som jag inte lyckats spåra.

Fast det visar sig snart att om det är det praktiska jag är ute efter, har jag hamnat fel. Men intressant läsning är det!

Första mössan är en basker — en ”tam-o'-shanter, inget jag tänker lägga ned arbete på. Men det lite märkliga namnet är värt att ägna några minuter — det kommer från en dikt av Robert Burns, från 1791, som handlar om drinkaren Tam o' Shanter.

Så värst ändamålsenliga tycker jag inte att mössorna är, men har du behov av en cykelmössa så finns här beskrivningen till en.

Fotbollsmössan har en liknande form, och jag undrar hur länge den sitter kvar på spelarens huvud.