Systrar i parti och minut

A Woman Reading

Henri Lebasque

A familiar saying repeated itself in Maidie’s mind, bringing a measure of hope:

“In the spring a young man’s fancy

Lightly turns to thoughts of love. . . .”

Maidie did not know that it was to be found between the covers of any of the books under her daily charge. She had seen it in a ”sub-title at the movies, and thought the man who wrote the movie made it up himself, and wasn’t he clever to think of it?”

               ur ”Sister Stuff”

En ack så vanlig kommentar när du talar om vad du läst.

Vill du läsa den långa dikten av Lord Tennyson, som här citeras, så hittar du den här: Locksley Hall.

Ugglan har bestämt att det ska handla om systrar i dag.

Osökt går tankarna till Tjechovs ”Tre systrar”, Per Wästbergs ”Alice och Hjördis. Två systrar”, och naturligtvis till Alcotts ”Little Women”. Men det finns så oändligt många fler systrar — både av kända och okända författare — jag har i min ägo en söt barnbok av  Rigmor Lindborg:  ”Två systrar och Bergström”, men jag misstänker att den är näst intill omöjlig att få tag på, så jag ägnar mig åt några av alla systrar som jag inte har stött på tidigare.

Som:  

Rubberneck Auto, ett foto från nätet från 1911.

”Sisters of the Golden Circle”, som ingår i O. Henrys novellsamling ”The Four Million”.

Tror inte att jag någonsin blivit besviken på något som O. Henry skrivit — hur en sådan produktiv person alltid lyckas få till ett slut med knorr, på sina noveller, är mer än jag begriper.

Rubberneck kan användas i olika sammanhang — i den här novellen är det en sightseeing buss.

Edith Wharton är knappat en författare man vänder sig till om man behöver muntra upp sig — men hennes språk är en njutning att läsa, och hon har förmågan att måla upp det hon skriver om, så man ser hör och känner dofterna i miljön hon beskriver.

”Bunner Sisters” är titelnovellen i novellsamlingen med samma namn. 

En rätt typisk Whartonberättelse, där hon pekar på ensamstående kvinnors utsatta situation.

 ”Sister Stuff”

av Barnard, Leslie Gordon

Leslie Gordon Barnard var en kanadensisk författare, som mest skrev noveller. (Jag skrev om honom i går).

Jag väljer hans ”Sister Stuff”, en novell som i motsats till ”Bunner Sister”, har ett lyckligt slut.

Berättelsen som publicerades 1923 har ett talspråk, ibland ljudenligt stavat, och med den tidens uttryck och jargong.

Här rör det sig inte om biologiska systrar, utan om två unga kvinnor som arbetar i samma bokhandel, och som delar hyresrum.

Och så finns det ju systerskor och systerkakor — och jag lärde mig nyss att det också finns broderkakor, fast jag har ännu inte hittat ett sådant recept.

En syster

En marck smör lägges uti ett halvt stop söt mjölk, som sättes på elden,  när det börjar att koka upp, så lyftes det av elden och står en stund, tils smöret stannar ofwanuppå, då skummas det av med sked i ett annat kärl, til det man ser bara mjölken qwar; uti det afskummade smöret lägges en marck godt, hwetemjöl som arbetas in med en sked, sedan röres deruti 7 ägg, et par tillika och sist ett skedblad grästrimmer, som ock arbetas in; derpå smöriges formen med skirat smör och beströs med riwit bröd eller hwetemjöl. Då  denna deg slås deruti och sättes i spisen eller i ugnen att gjäsa med låck öfwer; när han är wäl uppgjäst, så gräddas han i ugnen; men måste ej komma uti för het ugn; ty denna kaka tål at stå länge.

Ett av Kajsa Wargs recept — jag frånsäger mig allt ansvar för slutprodukten!

Eftersom det vimlar av systrar i litteraturen, så kommer jag säkert att återvända till en del av dem.