Att sätta en lök

 är ett för mig nytt uttryck — enligt SAOB var det ett uttryck på 1700-talet, som betydde niga.  

The Curtsey, 125

William-Adolphe Bouguereau

Det märks när jag letar bilder på nigande småflickor att våra småflickors knixande inte är så vanligt i andra länder. Tyskans "knicksen", motsvarar visserligen vårt niga, medan engelskans "curtsey" mer för tankarna till en hovnignig, eller den sortens nigning som man lär sig i dansskolan. 

Nu har jag kommit på villovägar — igen. Min avsikt vara att skriva om några intressanta böcker, samtidigt som jag besvarade mejl och förberedde årets adventskalender. Jag rekommenderar verkligen inte den sortens fnattande mellan olika sysslor! I alla fall inte om du är lika lättledd som jag, för jag hittar alltid något intressant på vägen. Något som kräver en omväg, och så håller det på i det oändliga. Nu lyckades jag hejda mig när jag kom till löken, om vilken står att läsa i Clayton's Quaker Cook-Book, av H. J. Clayton:

Onions.

There is no more healthy vegetable or article of diet in general use than onions. Taken regularly, they greatly promote the health of the lungs and digestive organs. Used in a cooked—either fried, roasted or boiled—or in a raw state, their virtues are marked and beneficial. They are among the most popular of old-time remedies for colds, having the advantage of always being readily procured, and it is said that affections of the lungs and liver have been largely benefited, and even cured, by a free use of this palatable esculent. They are also resorted to as a sedative and remedy for sleeplessness.

  Die Zwiebeln, 1881

Pierre Auguste Renoir

 Att lägga lök på laxen, känner vi väl alla till, men att det kan betyda att man klandrar eller till och med förtalar någon är nytt för mig:   "Hennes dagelige Öfning är, at .. Kuxa genom Fönstren och läggia Löök på alla", skriver  Albert Schroderus 1638. Vidare säger SAOB:  (starkt vard., skämts. l. nedsättande) om mansperson: osympatisk l. opålitlig ”figur”; ”gynnare”; ”filur”. Lewenhaupt FärdMinn. 192 (cit. fr. 1864). Landsm. XVIII. 8: 26(1900; studentuttryck fr. Uppsala).

I "Kris" skriver Karin Boye:

”Visserligen är det sant – klonk”, sa hon, ”att man inte blir vacker av att försöka göra sin kamning vacker, klonk. (Klonk betecknar sväljljud, förstår du väl.) Men, klonk, om man skulle dra åt håret alldeles, så skulle det ju bli rent anskrämligt fult – på somliga”, lade hon visligen  till, för rektorn har just den frisyren, den åtdragna. (Malin Forst, som sa detta, har inte tillstymmelse till sammetsband, tvärtom from lök i  nacken, mittbena och gardiner över öronen och är för resten så flärdfritt klädd, att mer kan man inte begära av den sedligaste lärarinna!)” 

Och här avser hon med lök, en knut i nacken.

Till och med i dikter kan man peta in en lök, som här i Karin Eks dikt "Mitt hem".

Sen finns ett annat land bredvid

med ärtor, kål och grönt,

den raraste potatis ock,

som mors besvär belönt;

och persilja och litet dill

och äfven litet lök,

så lagom just på alla vis

för grytan i vårt kök.