Gutenberg lär mig svenska

som till exempel ordet skalkesjul — visserligen är det tveksamt, om jag kommer att ha så mycket användning av det:

skal`keskjul subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en 

ORDLED: skalke--skjul-et
• täckmantel ⟨åld.⟩
HIST.: sedan 1917; efter da. skalkeskjul med samma bet., eg. 'ngt som döljer en skurk'; till skalk 2 och skjul

 Det började med Karl John Theodore Ekblaws bok "Implement sheds", en enkel liten bok från 1916, som lär ut hur man bygger sig ett skjul till sina maskiner och redskap. Han tycks ha haft samma ledord, som vår svenska regering: "ordning och reda". Kanske var han en utvandrad svensk, min dator envisas med att döpa om honom till Ekblad, själv är jag mer böjd att tro att han kanske hette Ekblå, en gång i tiden — snyggt namn.

Nu är jag som bekant en teoretiker, med en viss förkärlek för handböcker, så några skjul lär den lilla boken inte leda till — men den gav upphov till dessto fler associationer och ett givande vandrande mellan olika ordböcker.

skjul subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en 
ORDLED: skjul-et
• mindre och enklare byggnad för förvaring av redskap etc. {→bod 2, byssja, lider, uthus}: plåtskjul; vagnsskjul
BET.NYANS: om illa byggd bostad {→ruckel}: folk bodde i fallfärdiga ~ av korrugerad plåt
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. skiul 'hölje; skyddstak; gömställe'; trol. av samma urspr. som hud

 Jag började med skjul och det var då jag lärde mig det nya ordet ovan — men också att det finns ännu ett ord som stavas med skj i början, ett ord som inte finns med i den praktiska ramsan: "en pojke i en skjorta gul, skjuter en skjuts in i ett skjul", visserligen dialektalt, men likväl intressant:

skjura, skjora, dialektord, skata, ä. nsv. skiura t. ex. Schroderus Lex. 1637, Lex. Linc. 1640, Linné, Lind 1749, skior t. ex. Lucidor; i dial. även skår(d), i osv. dial. också skävär, fsv. skjör (bl. i plur. -ar) = isl. skjör, no. skjor, skjur, skjcer, skjerr m. m., da. skjcere. Med delvis dunkel formhistoria o. av omstritt o. ej säkert fastställt ursprung.

Over fifty million dollars is lost every year on American farms because implements and machinery are not properly housed. Is part of this wasted on YOUR farm?

Protection of farm machinery in well built implement sheds means dollars earned through dollars saved. On the average farm an implement shed saves annually as much as the income from $1,800 at interest.

Så småningom visade sig att även ordet "shed" är väl så intressant:

shed (n.) 

"building for storage," 1855, earlier "light, temporary shelter" (late 15c., shadde), possibly a dialectal variant of a specialized use of shade (n.). Originally of the barest sort of shelter. Or from or influenced in sense development by Middle English schudde (shud) "a shed, hut."

shed (v.) 

"cast off," Old English sceadan, scadan "to divide, separate, part company; discriminate, decide; scatter abroad, cast about," strong verb (past tense scead, past participle sceadan), from Proto-Germanic *skaithan (cognates: Old Saxon skethan, Old Frisian sketha, Middle Dutch sceiden, Dutch scheiden, Old High German sceidan, German scheiden "part, separate, distinguish," Gothic skaidan "separate"), from *skaith "divide, split."

According to Klein's sources, this probably is related to PIE root *skei- "to cut, separate, divide, part, split" (cognates: Sanskrit chid-, Greek skhizein, Latin scindere "to split;" Lithuanian skedzu "I make thin, separate, divide;" Old Irish scian "knife;" Welsh chwydu "to break open"). Related: Shedding. A shedding-tooth (1799) was a milk-tooth or baby-tooth.

In reference to animals, "to lose hair, feathers, etc." recorded from c. 1500; of trees losing leaves from 1590s; of clothes, 1858. This verb was used in Old English to gloss Late Latin words in the sense "to discriminate, to decide" that literally mean "to divide, separate" (compare discern). Hence also scead (n.) "separation, distinction; discretion, understanding, reason;" sceadwisnes "discrimination, discretion."

Och som alltid, när man börjar läsa om ords ursprung, hamnar man snart lite på sidan om — ord, som är roliga eller spännande, men inte var det ord man ursprungligen var ute efter.

som:

byre (n.) 

"cow-shed," Old English byre, perhaps related to bur "cottage, dwelling, house" (see bower).

och:

shebang (n.) 

1862, "hut, shed, shelter," popularized among soldiers in the U.S. Civil War, but like other Civil War slang (such as skedaddle) of uncertain origin. Perhaps an alteration of shebeen (q.v.), but shebang in the sense "tavern," a seemingly necessary transitional sense, is not attested before 1878 and shebeen seems to have been not much used in the U.S. Bartlett's 1877 edition describes it as "A strange word that had its origin during the late civil war. It is applied alike to a room, a shop, or a hut, a tent, a cabin; an engine house." Phrase the whole shebang first recorded 1869, but relation to the earlier use of the word is obscure. Either or both senses also might be mangled pronunciations of French char-à-banc, a bus-like wagon with many seats. For an older guess:

[Shebang] used even yet by students of Yale College and elsewhere to designate their rooms, or a theatrical or other performance in a public hall, has its origin probably in a corruption of the French cabane, a hut, familiar to the troops that came from Louisiana, and constantly used in the Confederate camp for the simple huts, which they built with such alacrity and skill for their winter quarters. The constant intercourse between the outposts soon made the term familiar to the Federal army also. ["Americanisms: The English of the New World," Maximillian Schele De Vere, New York, Charles Scribner & Co., 1872.]

 

Ibland leder ordet, i det här fallet skjul, till något helt annat ämne — i dag fick jag lära mig lite om skatornas liv. Det finns många intressanta sidor som handlar om skator, läs själv! Hos Leksands fågelklubb eller Wikipedia till exempel.

Och läs den lärorika berättelsen "The Maid and the Magpie, av Charles Moreton"