400 teckningar till hembygdsundervisningen

Till undervisaren!

.
... Det säger sig självt, att läroböcker i hembygds-kunskap för småskolan — och hemmet — till övervägande delen måste bliva ett slags bilderbok i ordets allra bästa, modernaste mening. Enkla, från vardagslivet hämtade "gubbar" i glada färger äro ägnade att ge liv åt undervisningen, göra denna lockande samtidigt som kunskaperna därigenom meddelas barnen.
... Efterhand som färdigheten att återge dessa- "gubbar" stegras, utvecklas även barnens omdöme, stärkes deras minne och väckes och fostras deras fantasi. Teckningen vill tjäna all undervisning, icke röva tid från något annat ämne — men främst bland arbetsövningarna inom hembygdskunskapen kommer av naturliga skäl teckningen. Förvisso kunna under-visarna raskt nog efterbilda åtminstone flertalet av i detta häfte förekommande teckningar — svårare äro de säkerligen inte! —, och jag är övertygad om att även barnen med liv och lust vilja gripa sig verket an.
... Det bör vara lockande nog för de små att teckna med färgkritor. En del tecknas i arbetsboken, men det mesta ritas med kol å s.k. kolteckningspapper, som kostar c:a ½ öre st., med blott en bild på varje sida. Baksidan av gamla tapetstuvar lämpar sig gott att rita på, det blir utan tvivel det allra billigaste ritpappret!
... Vid terminens slut är det lämpligt att varje barns teckningar häftas ihop samt förses med ett enkelt omslag. Fart och glädje i arbetet! Hjälp sparsamt, med men visa tydligt före! Lär barnen att arbeta själva, och glöm inte att uppmuntra, när de göra sitt bästa! Låt barnen alltid själva jämföra och upptäcka! Gör rättelserna bestämt men vänligt och aldrig småaktigt i detalj! Minns att vad barnen åstad-kommit är medel, inte mål!
... Reeves' färgkritor äro säkerligen de bästa för barnen. Färglägg hellre för litet än för mycket! Välj av dessa förteckningar dem, som bäst och tydligast illustrera det behandlande ämnet, och anskaffa, närhelst det är möjligt, själva föremålet som ska ritas! Teckna själv ofta och inför barnens ögon! Endast de enklaste och lättaste bilderna skola barnen sedan avteckna. Försök . . . och försök omigen tills det går! lönen för mödan kommer från glittrande glada barnaögon.
... Helt säkert skulle många småttingar bli glada, om de finge lov att skaffa sig det lilla häftet med teck-ningar för att som hemuppgift få rita en del av- "gubbarna" och därigenom få nya idéer, ofta till minnesteckningar. Barnen i småskolan äro lyckligtvis inte ledsna åt hemuppgifter. Tvärtom!
_ _ _
... Utan några som helst anspråk — allra minst i konstnärligt hänseende! — sändas dessa "Teckningar till hembygdsundervisningen" ut med speciell adress till undervisare, vilka ej ha särskilda anlag för teckning och som haft svårt att komma till rätta med arbetsövningarna samt — inte minst — till de av hembygdsundervisningen så intresserade småt-tingarna. Det vore synnerligen glädjande, ifall min anspråkslösa lilla "bilderbok" kunde i sin ringa mån bidraga till att förståelse för detta det nyaste ibland skolämnen väcktes och ökades!
.
Linköping i november 1923
................................................ Sven Gustavsson
............................................. ........... Seminarielärare.



Jag hade inte tänkt ta' med så mycket av förordet, men jag insåg att annars kulle jag bli tvungen att säga det samma — fast inte lika bra.
Ibland underskattar vi nog gårdagens pedagoger — visst fanns det mycket i den gamla pluggskolan som var trist och stelbent, men det fanns lärare som brann för yrket — för sitt kall! Och läromedlen var ofta vac-krare än vad vi, som är bortskämda med illustrationer, kan föreställa oss.


Nå'n som vet hur man leker "gåsvaktare och räv"?