naturligtvis borde jag ha väckt både tuppen och alla mina vänner, före soluppgången i dag.
För i dag gäller det att sköta kritterna på rätt sätt, för att försäkra sig om att det blir ett gott och givande år.
Men min egen bekvämlighet gick före era kreaturs väl och ve.
DYMMELONSDAGEN skall man före solens uppgång gå till skogen och binda en kvast av björkris. Kvistarne få ej röra vid marken. Sättes den sedan på en stång på gödselhögen vid lagården, befrias hönsen från höken. Det fanns för övrigt många föreskrifter att iakttaga: med tjärborsten göres kors över dörrarne till fähus och stall, och korna få även in bollar av tjära, då de bli starka att inte påskkäringarne få makt med. dem. Gick man tigande och fastande på morgonen i lagården, tog 3 nävar gödsel och slog den i väggen över dörren, var lagården skyddad till nästa dymmelonsdag. Före kl. 12 skulle varje djur utom grisar och höns, ha tjära och ett tjärkors ritas over platsen där det stod samt invändigt över dörrarne för att inte trollen skulle ta något av djuren. I gamla tider rökades denna dag i lagården. Täckelse hängdes för fönsterna, så att ”allt blev ljusskugga” inomhus och förblev så under hela dymmeln, varefter förhängena togos bort tisdag morgon efter solens uppgång. På detta sätt sörjde man för att notboskapen gick ordentligt hem från betet på kvällen.
Dymmelonsdagen bestämde vädret för våren och sommaren. På aftonen gingo kvinnorna klädda i röd kjortel (i början av 1800-talet) och ströko med tjära kors på alla dörrar, sädeslårar och gödselstackar. Denna dag utflyttades alla spinnrockar och fingo ej begagnas rästen av veckan, ty eljest fingo hönsen kringgång, ett slags kramp efter vilken de förlorade värpningsförmågan”. Man fick ej sälja mjölk från denna dag till påskafton för att ej få sina kor förgjorda.
Dagen kallades på Dagö och Worms Kluckotse och borde man då ringa med klockorna för att deras ton skulle bli klarare under hela året. Då gjordes memma av vatten, rågmjöl och malt som stektes eller koktes och serverades i riva (fyrkantigt kärl), varav skulle sparas en stor riva att givas hästarne första gång de användes i vårarbetet. Då först hade man rätt att själv smaka på den. På fårkättarnes väggar ristades med kniv eller sotades med kol gubbar, gummor och 5 käringar till skydd mot påsktroll, som under denna tid troddes klippa fåren. I rättegångsförhandlingar rörande trolldom från Wedbo 1691 nämnes, att Karin Olofsdotter meddelades att hon dymmelonsdag mjölkade skällkon särskilt och satte mjölken i en flaska i båset mitt för hennes huvud, där den fick stå till påskmorgonen,?då hon gav varje ko tre skedblad därav och sade: ”skällkon har bevarat all eder mjölk de här dagarne, medan troll-packorna farit här förbi, dig till makt och mig till nytta och gagn”. En annan vittnade, att ”många gjorde så till sina kors bevarelse för elaka människor och annan olycka”. Natten mellan dymmelonsdag och skärtorsdag ävensom påsknatten ansågos påskkäringarne fara till Blåkulla. De samlades vanligen i en gammal väderkvarn, där deras husbonde och överman vägde all den ull de samlat.
från kapitlet ”Kalendarium över husdjurens skötsel”, där jag utelämnat alla anmärkningar och hänvisningar.
bilden har jag snott från ett av svenska kyrkans veckobrev
