Eule mit Brille und Büchern. Um 1625)
Inte anade jag att det skulle vara lika svårt att begränsa sig nu när vi hunnit till U — alfabetets tjugoförsta bokstav, men också här hittar jag massor med trevliga ord och företeelser.
Ulm är en trevlig stad, men det är så länge sedan jag var där, att jag inte vågar påstå att den fortfarande är det. Men naturligtvis går mina tankar till den trevliga hundrasen ulmerdog, som numera för det mesta kallas grand danois. Jag var på vippen att bli ägare av en, den hade ”fel” färg så uppfödaren sänkte priset med flera tusen för att jag skulle kunna köpa den. Men jag stod i begrepp att flytta till en annan ort för att plugga, så efter stor tvekan avstod jag från denna underbara jycke.
Men jag stannar i Ulm en liten stund till eftersom jag får lära mig att det det finns något som heter ulmerduk och ulmerbyxor (tack Aina för alla uppdrag som slutar i nya kunskaper). Det är en tät bomullsväv, vävt i kypert på tre skaft.
Upasträd stötte jag på första gången i mina tidiga tonår då jag läste Florence Barclays bok ”The Upas Tree”. På den tiden var jag hänvisad till gammaldags uppslagsverk — då, så svåra att klara sig utan — och då ansågs upasträdet vara så giftigt att man blev dödligt sjuk om man råkade somna i skuggan av det.
En bok som förmodligen inte intresserar så värst många — i synnerhet inte de som inte är roade av böcker befolkade av ädla personer och osannolika intriger. Och naturligtvis lyckliga slut.
Upas Tree from an 1887 illustration
Långt innan vi hunnit hit, till U, i vår jakt på trevliga ord och företeelser, så snavade jag på den här intressanta bilden, i Bonniers konversationslexikon, från 1948, på ett universalinstrument. En fascinerande bild, men jag kan inte med bästa vilja i världen få den att passa in på några som helst trevligheter. ”ett inom geodesin och astronomin använt vinkelmätningsinstrument”, lär det vara. Som vanligt inställer sig frågan om vad som egentligen är ett trevligt ord — kanske räcker det inte att jag jag tycker att föremålet är fantasieggande. På samma sätt som jag tycker det är kul att veta att Understen är en ö som ligger där Ålands hav och Södra Kvarken möts — men jag är tveksam om ön bör få en plats på min ö lista.
Något som kan lyfta livsandarna är en utflykt — särskilt nu när hösten visar sig från sin bästa sida.
Excursions av Henry David Thoreau är en liten bok med essäer, fylld med Thoreaus tankar från hans vandringar i Massachusetts. Margaretha
Nu gäller det att komma med inlägg som pekar på det positiva här i livet — det är klimakteriehäxan som uppmanar oss att visa på detta livets goda.











Utflykter är alltid trevliga!
SvaraRaderaOch kul att hitta din blogg och även se lite annorlunda ord på bokstaven U :)
ulmerdog kände jag till men inte det giftiga trädet.utflykter är alltid lika kul
SvaraRadera
RaderaMiss Calloway,
Nej, giftträdet är nog rätt okänt på våra breddgrader — för att inte tala om hur bortglömd Florence Barclay är.
Margaretha
Carita
SvaraRaderaVälkommen till min bastmattan.
Ja, det är roligt att se hur olika vi bloggare resonera kring givna ämnen.
Jag brukar titta in hos dig ibland (och tänker då på min klasskamrat Brita som kom från Lovisa), men har inte lyckats kommentera — ska försöka igen, såg att du hade väldigt bra ord i dag.
Margaretha
https://bastmattan.blogspot.com/2026/10/u-p-a.html?m=1
Ha, det var länge sen jag var på pjäxdans!
SvaraRaderaoch unversalinstrument är något nytt för mig. Jag skulle inte våga peta på det, tänk om något gick sönder eller jag förstörde något experiment som tagit flera år att göra!
Det var länge sen jag hörde någon spela ukulele, spelar du ibland?
Siv,
RaderaJag har inte hört talas om pjäxdans sen jag var i tonåren. Minns att det förstörde golven — kanske det var det därför de upphörde.
Misstänker att risken att stöta på ett universalinstrument är minimal — men om du gör det är det nog bäst att du håller fingrarna i styr.
Det krävs fungerande händer för att spela de flesta instrument — får väl börja med kam.
Margaretha
Alltid lika spännande att se vad du hittar när du låter tankarna (och fingrarna) löpa! Visst blir det nya kunskaper. Din Ulmerdog fick mig att tänka på Underdog - kan väl vara positivt i vissa lägen eller hur? En ö skulle jag absolut kunna kalla för en trevlighet, förutsatt att jag finge chansen att gå i land och utforska den ...
SvaraRaderaKlimakteriehäxan,
RaderaDet är inte alltid så lätt att tygla sin tankar när de löper amok — och inte helt enkelt för fingrarna att hänga med då.
Jag är lite osäker på om det någonsin kan vara bra att vara en underdog — om man inte ser det som positivt att få sympati för sitt underläge.
Jag gillar öar, men vet inte om det finns så mycket att utforska just på Understen.
Margaretha
Vi hade en ulmerdogg, Pyret, när jag var liten, en korsning med bland annat irländsk varghund, men det var länge sen, hon var helt fantastisk! Och fantastiska ord har du oxå idag.
SvaraRaderaThoreaus essäer tänker jag läsa, fick mersmak när du rekommenderade Walden.
Bettan
Underbart namn på en hund i den storleken!
RaderaGlad om jag fått dig att förstå Thoreaus storhet — vet inte om den går att jämföra med en hund.
Margaretha
Alltid lika kul att se vad du har tänkt ut, det är alltid sånt jag inte kommit på.
SvaraRaderaThoreau var ju en intressant snubbe, har tänkt läsa lite mer av honom, så din rekommendation kom i rätt tid.
Tänkte på dig när de talade om A-M Lenngren på radion i dag, synd att sällskapet dog ut.
The Upas Tree låter spännande, vad är det för slags bok?
Jöran
Jöran,
RaderaVisst var gårdagens kulturprogram ovanligt bra!
Boken om AML vill jag läsa. På sällskapets tid var det svårt att hitta mycket om henne — det var ju före datorernas intåg, så då var det forskning som gällde, och för vanliga amatörer på vischan var det inte ett alternativ. Men vi hade ändå en del big wigs bland medlemmarna.
Barclay var en märklig blandning av religiös-romantisk-humoristisk författare.
Margaretha
Många fina U:n! Men oj vilket dåligt rykte upasträden verkar ha! Jag har bara bekantat mig med det vid Usambarabergen, där de – som jag förstod rätt – mest sågs som bra virke. Någon slags medicinsk användning fanns också, tror jag. Men de dödliga egenskaperna var det aldrig någon som berättade om! Kanske en annan sort där i nordöstraTanzania?
SvaraRaderaKarin,
RaderaSå intressant att höra att du träffat riktiga & ofarliga Upasträd i verkliga livet! Det finns tydligen flera olika sorter, varav en är giftig, men inte så giftig som det påstods. Fast jag läste någonstans att man framställde pilgift av trädets sav — tror det var saven.
I boken säger man bara Central Afrika, vilket väl är ett rätt stort område. Men det är väl författarens privilegium att vara lite vag när det kommer till geografiska fakta.
Margaretha
Trädnörd och snickardotter som jag är, var jag nog odrägligt frågvis när jag jobbade i Östafrika. (Eftersom jag jobbade som guide behövde jag ju ta reda på så mycket som möjligt.) Just Upaträden sågs som speciella. De finns i Kenya, väster om Eldoret, där de fått vara i fred eftersom det anses bringa olycka om man hugger ner dem samt i fuktiga trakter vid Usambarabergen, vilket knappast är Centralafrika. Men i böcker om Afrika kan det bli lite svepande ibland ... https://karinenglund.com/2011/09/att-skriva-om-afrika/
Radera
SvaraRaderaDet är lika spännande varje gång att se hur olika, och ibland väldigt lika, era uppsatser är.
Ugglor är intressanta fåglar, har för mig att du bloggade om några uggleungar, men hittar det inte nu.
Frågade Peter om universalinstrumen, han blev eld och lågor och jag förstod inte mer än att de ser väldigt annorlunda ut nuförtiden.
Kaja
Kaja,
RaderaJag anar satir i ditt tonfall?
Uggleunägget hittar du på: https://bastmattan.blogspot.com/2009/07/magiska-kvallar.html?m=1
Roligt att höra att det finns folk som begriper sig på universalinstrument och slika märkliga ting!
Men så här i Nobeltider, förstår jag ju att det finns rätt gott om folk som förstår det obegripliga.
Margaretha