tisdag 26 augusti 2025

Selma


alltid lika aktuell — därför tycker Robert att vi ska ägna dagens tisdagstrio åt henne.



Det är snudd på ett mirakel att jag inte fick avsmak för Selma när jag som 10-åring vann en urtråkig bok om sagda dam — men det har jag skrivit om tidigare.


Författaren tycks ha varit en bra karl som var med och bildade Aktionsgruppen mot svensk atombomb,

1958 — tror bestämt att jag ska ge boken ännu en chans, det var ju några år sedan jag vann boken.


Tack och lov har det skrivits oändligt många andra böcker om Selma, att min gamla vinst inte behövs som utfyllnad i dag.


Sonett om mig själf. 

Hon svärmar nog för mycket smått och godt, men inte älskar hon just prof lektioner, 
ej seminarieklockans gälla toner,
ej kriarättning, ens då plus hon fått .

Men akten er att ni ej luras blott 
af hennes öfverlägsna små fasoner,
af hennes lust for lärda diskussioner, 
det roar henne nu att gå i blått. 

Måhända skall hon snart till landet fara 
och grädda plättar eller valla kor; 
derpå kan ingen menska säker vara. 
             
Sist får jag ej att tala om förgäta 
hvad högst af allt hon älskar som jag tror: 
en äkta dårskap och sin långa fläta . 
                Selma L.


”Selma Lagerlöf och bildkonsten” är

en utställningskatalog från Nationalmuseet 1989. Jag ser att den finns att köpa i andra hand på nätet — jag tror väl knappast att biblioteken tillhanda håller kataloger, vilket är synd eftersom den har många intressanta artiklar och illustrationer.


Kanske finns även mitt nästa förslag att få tag på, antikvariskt. 



”Såsom ett barn. Om Selma Lagerlöf.” av Birger Haglund gavs ut på Heidruns förlag 2005

Precis som det sägs på omslaget, innehåller den ”Essäer, artiklar, recensioner och brev.




Det är lätt att förlora sig i Erik Lindorms ”bokfilmer”, i synnerhet den som enbart handlar om Selma, och sådant som på något vis har anknytning till henne. Som versen ovan, som hon skrev när hon gick på Högre Lärarinneseminariet i Stockholm.


Det var en liten gård med låga byggnader, som öfverskuggades af höga träd. En gång i tiden hade den varit prästgård, och det var, som om detta hade satt en prägel på den, som den inte kunde förlora. Man tycktes ha större kärlek till böcker och läsning där än på andra ställen, och alltid låg en stilla frid öfver gården. 
Selma Lagerlöf: »En saga om en saga».

Här finns ett foto av det gamla Mårbacka, och en planritning av dess bottenvåning.

Och oändligt mycket mer, både av och om Selma — dessutom mycket som ger oss en bild av tiden hon levde i.



15 kommentarer:

  1. jo, frågan är vad Selma kan ge dagens ungdomar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herr Arnes penningar (1904) av Selma innehåller övernaturliga inslag, spänning, förbjuden kärlek, kan läsas av dagens ungdomar

      Radera
    2. Hannele,
Mycket hänger på hur det presenteras. Berättelserna är bra, de flesta orkar sitta stilla så länge, och de ger bra diskussionsunderlag.
      Margaretha

      Radera
  2. Spännande böcker du har idag.
    Jag har inte läst så mycket av Selma, men nu fick jag lust att utforska henne.


    SvaraRadera
  3. Kul att du valde böcker om och inte av Selma - jag var inne på samma tanke en stund, faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimakteriehäxan,
      Att komma dragandes med hennes romaner är väl ungefär som att ge bagaren bullar. Så jag tyckte det var mer intressant att få sig till livs nya vinklar om Selma.
      Margaretha

      Radera
  4. Men så många böcker det finns om Selma Lagerlöf!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 
Mösstanten,
      Selma har lockat måna — det finns så mycket skrivet om henne att det är svårt att välja bland alla böcker och skrifter.
      Margaretha

      Radera
  5. Å, vilken fin teckning (etsning?) med Mårbacka som det såg ut förr! Jag kan förstå dem som tycker att byggnaden var bra som den var.

    För länge sedan när jag vikarierade som lärare i svenska och bild hade jag en stökig högstadieklass (en 8:a) som faktiskt lugnade ner sig när jag läste högt för dem. Selma funkade också bra, till min stora förvåning, men jag hoppade över en del naturskildringar för annars blev det lite oroligt i klassen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Den är jättefin, men det framgår inte hur den är gjord, och av vem.
      Läsning fungerar utmärkt att tämja ungar med. Jag har läst ofantligt mycket för ungar, och ibland blivit förvånad över att det varit så lätt att få dem intresserade.
      För att få killarna i en obs- klass att komma ned på golvet från hyllor och fönster fick jag ta till ”Det spökar i Jämtland”, men då satt de som tända ljus, och vägrade att gå ut när det ringde innan jag läst ut berättelsen.
      Margaretha

      Radera
  6. Kul med lästips OM Selma, hennes romaner har väl alla läst. Vill man hitta något man inte läst får man leta bland novellerna/berättelserna.
    Bokfilmen är ett FYND!
    Maja

    SvaraRadera
  7. Maja,
    Ja, många känner ju till hennes mest kända böcker — även om de inte läst dem.Me alla är ju inte litteraturvetare, då passar de korta berättelserna utmärkt som introduktion.
    Jag kommer inte in på din blogg, kommer bara till en konstig sida som inte känns vid dig. Undrar om det är därför du har svårt att kommentera?
    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Om jag inte missminner mig, så lät hon bygga in det gamla Mårbacka i den nya ståtliga herrgården.

    SvaraRadera
  9. Robert,
    Det har jag också både hört och läst — men var?
    Margaretha

    SvaraRadera