Minns ni solförmörkelsen 1959, när vi tittade på solen genom sotade glas?
I så fall väcker kanske Jolos kåseri ”Solförmörkelsen” gamla minnen till liv. Var du inte med på den tiden, får du en glimt av livet fordomdags.
”Jag gick ut på den smala cementspången, som är kastad från Södra bergen till Katarinahissen. Där var fullt med folk. Ur restaurang Gondolens köksfönster hängde vitklädda kokerskor i vackra druvklasar, vartenda konditoribord var fullbesatt uppe på terrassen och fyra poliskonstaplar patrullerade högtidligt på bron över Katarinavägen.”
Jag gillar hur han liknat bron vid en spång — även om det ger mig en lätt mental yrsel att vandra på en spång 35 meter över Slussen.
Samma dag som jag läser det här kåseriet, hittar jag ett kuvert med fem vykort från Stockholm, två av dem visar Katarinahissen. Det är inte helt lätt att tidsbestämma dem, men jag kan tänka mig att de är något yngre än Jolos kåseri. På det övre kortet skymtar en spårvagn, vilket betyder att det var taget före 1967.
På det undre kortet ser jag inga spårvagnsspår, vilket skulle tyda på att det är yngre.
Jag ser också att det fanns annonspelare — finns sådana fortfarande? (undrar kusinen från landet), pelaren på övre bilden gör reklam för zingo. Jag läser mig till att de introducerades hösten 1962.
När konsumaffären, de upplysta fönstren i gatuplanet, upphörde minns jag inte — men jag minns att det var en stor affär med det mesta från trödgårdsmöbler till kläder. Jag tror att trädgårdsmöbeln vid sommarstugan inhandlades där, och jag vet med säkerhet att vi gick dit för att köpa snickarbyxor åt mig. Fast jag tror inte att det kallades snickarbyxor på den tiden.
En liten utflykt till SO, konfirmerar min misstanke ”långbyxor med hängslen och bröstlapp och vanligen många fickor”, står att läsa där — och de kom inte förrän 1973.
Nåväl långbyxor med bröstlapp var det som gällde i mitt fall, och sådana antogs inte att flickor skulle nyttja. Vi fick gå till avdelningen med gosskläder för att köpa dem — den avdelningen låg längst in, i butikens ostligaste hörn, med fönster mot Katarinavägen.
O, så många minnen några vykort kan generera!
Å, vilken sötnöt! Där var du inte gammal?
SvaraRaderaDet är som på vykorten jag minns Stockholm, då när jag trivdes jättebra!
Tror faktiskt att jag handlade i den där Konsumaffären, men vad minns jag inte.
Men jag tog tunnelbanan från Slussen varje morgon. Många minnen som du säger.
Nu ska jag läsa Jolo!
kram
Flette-Mette,
RaderaNej, bilden är snudd på antik, skulle tro att jag var fyra år.
Tror att det är roligare att minnas Stockholm, än att besöka sta’n.
Du hade flyttat från Söder innan vi lärde känna varandra, så även om vi stött ihop på 6:ans spårvagn, så hade vi inte vetat att vi missat en bekantskap.
Margaretha
Ack Jolo, ack Slussen med fungerande Katarinahiss och affärer, ack snickarbyckor från Konsum och ack förr i tiden! Det kanske inte var bättre förr, men i vissa avseenden är det sämre nu.
SvaraRaderaDet ser ut att vara högertrafik och spårvagn samtidigt på översta bilden. Var det kanske så att spårvagnarna fick tjuvstarta med högertrafik?
På den övre Sluss-bilden skymtar man också Katarina-garaget, där jag hade min bil i många år. Det fanns till och med en liten garagehiss som gick upp till Urvädersgränd, där jag bodde. Mycket behändigt!
Ja du Karin,
RaderaÄven om det inte var bättre förr, så är jag glad att jag fick uppleva det Stockholm som nu är ett minne blott!
Jag befann mig i Kanada den hösten vi bytte sida, så jag är inte så insatt i turerna kring omläggningen. Men jag tror att spårvagnarna slutade gå före den.
Så praktiskt med en hiss direkt ned i garaget.
Min kusin hade sin bil där, men blev ju uppsagd, se’n blev det långa turer och promenader varje kväll för att hitta en p-plats.
Margaretha