Långt innan jag kunde läsa, låg jag på mage på golvet, i vår lägenhet fyra trappor upp, med en bok eller tidning framför mig. Det kunde ju hända att någon i huset mittemot såg mig, så jag var noga med att tidningen eller boken skulle var rättvänd — så att jag inte avslöjade den bistra sanningen, att jag inte kunde läsa. Lite märkligt kanske, för jag var inte särskilt ivrig att lära mig att läsa — för mig skedde det så gradvis att jag inte har något minne av ögonblicket, eller dagen när det hände.
Däremot minns jag att det här var en av mina favoritböcker då, långt innan jag kunde läsa.
Boken trycktes 1948 och är inte bara en ordlista, det är ett tidsdokument — både vad det gäller vilka ord som var vanliga, hur föremålen såg ut och med den självklarheten man konstaterade att far skrev på skrivmaskinen medan mor tvättade
Jag minns att jag var särskilt förtjust i helsidesillustrationerna, där jag kunde förlora mig i bilden, och skapa min egen berättelse.
Nu bläddrar jag i boken, och kan känna samma barnsliga glädje över bilderna, som då — trots att jag ser bilderna med vuxna ögon.
Som alltid när jag ser tillbaka på tidiga minnen, undra jag hur mycket bilderna påverkat mig — hur mycket har den idylliska synen på det perfekta livet präglat mig.
Underbar bok, även om den skulle ha svartlistats idag.
SvaraRaderaJag minns inte heller när jag lärde mig läsa, bara att det var en stor dröm att ge mig hän åt böcker som pappa och brorsan, och att jag inte kunde vänta tills jag var 7. Mamma stod i köket...
Bloggblad,
RaderaFrågan är vad man kommer att säga om dagens läroböcker, och undervisningsmetoder, om femtio år.
Jag var vuxen innan jag insåg att inte alla växt upp med föräldrar som delade på arbetet i hemmet.
Margaretha
Om femtio år har vi bytt system så många gånger att ingen kommer att minnas vad vi gjorde 2014.
RaderaMina föräldrar delade på sitt yrkesliv också, som frälsisofficerare, men... de perioder vi hade en assistent boende hos oss, tyckte mamma (!) att det var pinsamt att pappa hjälpte till hemma, så då gjorde hon allt. Sen när de slutade och fick vanliga jobb, gjorde pappa mycket mer än andra pappor hemma.
Bloggblad,
RaderaNej, det är nog ingen som minns, men som vi kvittrar och dokumentera varenda andetag, så borde man väl kunna rota fram dokument - om man är intresserad.
men hur det går med jämställdheten är en annan fråga. Bara häromdagen hörde jag en tonåring som beklagade sig över att hennes bror inte förväntades göra lika mycket i hemmet som hon.
Margaretha
Vilket underbart tidsdokument.
SvaraRaderaOch bilderna var välgjorda och visade verkligen hur saker och ting såg ut.
Tvättmaskinen kanske till och med tvättade renare än vad maskinerna idag gör. :)
Förhoppningsvis tvättar både mamma och pappa idag.
Anne-Marie,
RaderaJa, det var den tidens realistiska illustrationer.
Det är nog inte en alltför vågad gissning, att den sortens tvättmaskiner tvättade renare, än dagens amerikanska tvättmaskiner.
Vi lämnade faktiskt bort vit-tvätten, ända in på 60-talet. Hos oss var det far som strök, eftersom han var bäst på det.
Margaretha