Den som är lycklig nog att ha en evighetslång sommar framför sig — den sortens oändliga sommar som sommarloven representerade när man var tio år — kanske ger sig i kast med alla sju delarna av Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”. Är du inte fullt så ambitiös, så kan jag rekommendera Owe Wikströms läsvärda blogginlägg ”En glimmande stig genom ordskogen – om skönheten hos Proust”.
Vi ska vara tacksamma för människor som gör oss lyckliga, de är charmiga trädgårdsmästare som får våra själar att blomstra. .................................................. Marcel Proust
Det är lättare att säga vad och vem jag inte är. — jag är inte mitt yrke — jag är inte min inkomst — eller eventuell avsaknad därav — jag är inte min ålder — jag är inte min sjukdom Så vem är jag då? — en lagom tjock tant i min bästa år — en slarvig pedant — en konservativ radikal — en vänlig stropp Och vad gör jag då? — läser — väver — lyssnar på musik, företrädesvis klassisk — gärna barockmusik