Ulimaroa

 

Var det namn den svenske kartografen  Daniel Djurberg gav Australien 1776 i sin skrift Geografi, Sammandragen utur de Nyste och Tilförliteligaste Auctorer, han menade att det var det maoriska namnet på Australien, efter en berättelse från James Cooks resor till Nya Zeeland. Efter detta kom namnet Ulimaroa att användas som namn på Australien på flera kartor publicerade i Sverige, Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien fram till år 1819.

Det är alltså Australien som är veckans tisdagstema — titta in hos Ugglanoboken för att få veta mer, och se vilka som bloggar om Australien i dag.

Australien, ja, ja, jag får väl komma dragande med några gamla favoriter, tänkte jag, när jag först läste veckans tema.

Som M.E. Patchetts böcker om sin uppväxt med dingo hunden Ajax, Ethel Turners flickböcker, eller en drös gamla flickböcker, för det är gott om barn- och ungdomsböcker från Australien.

Och tänkte att i värsta fall kan jag ju alltid ta till Kathleen Mansfield (om jag helt fräckt räknar Nya Zeeland till Australien).

Men inga nödfallsåtgärder behövdes för snart hittade jag Arthur W. Upfield, en deckarförfattare var husdeckare kallas Bony ”…the detective Napoleon Bonaparte, a part-Aborigine who had graduated from the University of Queensland. Upfield claimed that 'Bony' was based upon the part-Aborigine Leon Wood, a wise man, a skilled tracker and a good friend.”

”The Mountains Have a Secret”

Jag har inte läst ut den — inte än — kanske är jag mer fascinerad av språket än av handlingen. Australiensisk engelska har jag ingen som helst erfarenhet av, här får jag mig några nya ord till livs, förutom vad jag antar är några idiomatiska uttryck typiska för landet. Spårar ur totalt när jag läser på om språket.

Sliter mig från de böckerna för att fortsätta leta böcker, hittar Jessie Urquhart, en journalist och författare som det inte finns mycket att läsa om — eller av. En enda bok av henne hittar jag på nätet: ”Wayside” som förmodligen ger en tidstypisk bild av hur det var för en ung kvinna att hamna i den australienska obygden. Den har inslag av vad som på nysvenska kallas romäns.

Och slutligen en favoritförfattare, Nevil Shute, 

som var engelsman, men vistades mycket i Australien och förlade handlingen där, i många av sina böcker — som i ”The Far Country”, som utspelar sig både i England och Australien.

Den här boken skiljer sig inte från Shutes andra böcker, i så måtto att jag har svårt att lägga ifrån mig den. För trots den vardagliga handlingen är boken spännande, jag undrar hur det ska gå, för alla intressanta människor som Shute presenterar.

Alla orter och gator, både i England och Australien, som nämns i boken kan du hitta om du gitter plocka fram en atlas.

Boken finns att köpa hos adlibris.

Letar du efter fler böcker från, eller om, Australien, kan jag berätta att Project Gutenberg Australia, har mycket att erbjuda.

De tre böcker som jag konsulterade angående australiensk engelska är 

”The Cambridge Encyclopedia of The English Language” av David Crystal.

”The Language Instinct” av Steven Pinker.

”Engelska — öspråk, världsspråk, trendspråk” av Jan Svartvik.