Hos Ugglan & boken hittar du information om tisdagstrion
”Träden, som uphöja sina rötter til en stam öfver jorden, skygga henne för den brännande sommarhettan och de kalla höstnätter, samt gifva jordenes inbyggare et behageligt lugn emot luftens våldsamheter”.
skrev Carl von Linné 1754, dessutom har trädens namn fått oss att i dag snoka upp läsvärda författare vars namn består av namnet på ett träd.
”Till skillnad från i andra länder är yrkesanknutna familjenamn mycket ovanliga i Sverige. Det tagna familjenamnet bestod ofta av ett eller två naturfenomen, ofta med anknytning till den by man kom ifrån. Exempelvis kunde personer i Edsåker ta sig namnet Edlund även om de inte var sinsemellan släkt.”
säger Wikipedia
”Hos morfar i Getapulien”
Här får vi möta bröderna Assar, sexton år, och Ola som är tretton, och är bokens berättarröst.
De undernärda, ständigt hungriga pojkarna har svårt att förstå att det finns så mycket äta i Sverige:
”Vi hade aldrig trott på mättnadens dagar, som för oss hade gått in i fantasins och drömmens värld.”
Det är inte bara Assar och Ola som vi möter, det vimlar av intressanta människor, och vi får veta hur man levde i Småland på det tidiga 1900-taket.
”Välkommen och please kom in”, av Birgit Häggkvist är rolig läsning där författaren ger många exempel på hur galet det kan bli när man inte bryr sig om vad ett engelskt ord egentligen betyder. Som när ”self-conscious” översätts med självmedveten:
”Som äldre är jag mycket mer självmedveten än förut.”
Exemplen är många i denna bok, liksom frågan om engelskan hotar det svenska språket eller ej.
En teori som framförs är att svenskarna i gemen inte värderar svenska språket, utan har fått för sig att engelskan är finare.
Sara Ranta-Rönnlund var en svensk-samisk författare, som gav ut fyra böcker, som alla handlade om livet som same.
Jag har nyss börjat på hennes första bok ”Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr”, 1971.
Den verkar lovande, det är allt jag kan säga om den just nu
När boken kom ut sändes en intervju med henne. De första minuterna av programmet är på svenska, sen går de över till samiska.
Bengt Eks bok känner jag igen från mina föräldrars bokhylla - känner väl igen omslaget, men har aldrig läst. Verkar intressant!
SvaraRaderaDen är intressant!
SvaraRaderaMargaretha
Det var tre böcker jag inte läst, och jag tror inte heller jag hört om dem förut.
SvaraRaderaSara Pepparkaka,
RaderaRoligt att jag kunde komma med något nytt — för mig är ju det som är vitsen med tisdagstrion, att hitta nya författare.
Margaretha
flera stora företag har gjort bort sig när de inte haft koll på ord på olika språk
SvaraRaderavad betyder self-conscious?
RaderaHannele, Klimakteriehäxan och Karin,
RaderaSom Debbie så riktigt påpekade är sammanhanget viktigt.
Just nu är jag inte hemma och har inte tillgång till en del böcker i ämnet som jag skulle vilja citera, så jag nöjer mig med att citera vad Häggkvist skriver om just det här exemplet:
”Direkt provocerande kan de så kallade betydelselånen verka, där det svenska ordskalet kvarstår men den lexikaliska innebörden är utbytt mot en engelsk, som ibland är motsatsen till den ursprungliga:
Som äldre är jag mycket mer självmedveten än förut”
(Eng ”self-conscious: medveten om mina brister” = osäker,istället för sv ”självmedveten: medveten om min förmåga” = självsäker).
Margaretha
som skyndar vidare
för att hinna svara på
kommentarerna medan
jag är uppkopplad
Häggkvists bok låter verkligen intressant. Och visst verkar det vara så att många tycker att engelskan är bättre än svenskan. Varför har affärerna aldrig rea nuförtiden? Det står Sale på skyltarna istället. Ett företag i Karlstad som säljer pooler och badtunnor valde ett namn som inte var så bra. De särskrev naturligtvis och i reklamen stod det Bad Concept!
SvaraRaderaRobert,
RaderaDitt exempel var åtminstone roligt, om än förfärligt!
Ja, exemplen är legio — bara att lyssna på radio, där de flesta tycks tala någon slags halvsvenska, gör mig upprörd.
Jag tror att du skulle gilla Häggkvists bok.
Margaretha
Men vad är det för fel när ”self-conscious” översätts med självmedveten???? vad anser du att det betyder?
SvaraRaderaKul att du fick med en samisk bok.
Jag skulle nog översätta "self-conscious" med "blyg", eller liknande.
RaderaKul att du tog upp just det exemplet, det gäller att ha koll på sammanhanget, och det är det inte alla som har.
SvaraRaderaDottern har ju börjat få jobb som översättare och det här var ett av de exemplen hon tog upp.
De andra två böckerna ska jag titta närmare på.
Debbie
Väl fångad utmaning, när det gäller träden! Och "Please come in" har jag missat, den måste jag skaffa!
SvaraRaderaTack för tipsen!
SvaraRaderavåra grannar har inte lyssnat på Carl von Linné, alla har sågat ner sina träd, ingen skugga, bara kala gräsmattor...
SvaraRaderaBirgit Häggkvists bok kanske vore något för mig. Self concious översätts så ofta med självmedveten att människor som inte alls översätter, men skriver en originaltext på svenska använder självmedveten på detta sätt. Antagligen kommer ordet att ändra betydelse så småningom.
SvaraRaderaDet var tre helt okända för mig.
SvaraRadera