Far ror, mor är en orm

lö`vsåg subst. ~en ~ar
ORDLED: löv--såg-en
• såg med tunt och smalt blad för finare trä- el. metallarbeten
HIST.: sedan 1672

Jag får rätt många träffar när jag söker på lövsågning — men inga som är särskilt intressanta, om man vill veta något om dess historia och varför just LÖV? Såga ut löv — lövtunt?
Kikar just nu bara på ordet löv, och inser att det väl har med b) att göra.

löv subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: löv-et
• mindre, skivformig, normalt grön träd- eller buskdel för upptagning av koldioxid och bildande av syrgas, ofta om sådana delar sedan de vissnat och fallit av; som bot. term endast i sms. {→blad 1}: lövklädd; lövskog; lövträd; lövtunn; asplöv; fikonlöv; höstlöv; träden fäller sina ~; förmultnade ~; kalla, våta ~ på trottoaren
BET.NYANSER: a) om avbildning av löv, särsk. som prydande detalj b) överfört om metallstycke som hamrats e.d. så att det blivit mycket tunt
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. löv; gemens. germ. ord av omdiskuterat urspr.

I kommentarerna till "Pojkarnas arbete" framgår det att fler föredrog lövsågning framför broderi. Kommentatriserna kan kanske inte betraktas som ett representativt urval av Sveriges kvinnor — men jag tror kanske ändå att fler tjejer vill ha hård slöjd istället för mjuk. Vad killarna EGENTLIGEN vill ha är svårt att säga — förmodligen hård slöjd. Men som jag sa' i en kommentar är det nog svårare för en kille att tillstå att han hellre broderar än snickrar. Tjejer som klätt-rar i träd har alltid ansetts som mer företagsamma och framåt (även om mödrarna undrade om deras flicka skulle BLI gift med de (o)vanorna) än killar som gärna leker med dockor.

Min far, som var en händig karl, gjorde den här asken som pojke. Efter ett mönster i Allers. Han föredrog avgjort metall framför textil, men stoppade själv sina strumpor, sydde i knappar och var den som strök bäst i hela familjen.