lördag 27 november 2010

Avkopplad



Dynan som älsklingen ligger på, är en av två som jag fick lov att sy när jag började segelflyga. Det är nämligen lika viktigt att nå fram till golvreglagen när man segelflyger som när man kör bil.
När jag se'n blev markad fick älsklingen överta' dem. Jag lägger ut en dyna på verandabordet när han går ut — när han är inne, står den lutat mot dörren för att jag ska komma ihåg att lägga ut den.
I morse var jag halvvägs till brevlådan, för att hämta tidningen, innan jag insåg att jag bar på dynan istället för soppåsen.

10 kommentarer:

  1. Aha, du hör också till den skaran!
    Den tankspridda professorstypen!
    En annan har hållit på med sådant ända sedan barndomen. Jag gick med soppåsen till varuhuset i stan istället för till soptunnan; hade mycket hellre haft Åskars dyna under armen:).
    Då vet du hur det är att vara fågel om du har seglat under himlapället; låter underbart härligt skönt att ha luft under vingarna på det sättet.

    Karin som sitter i snön och inte i sjön

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Ack ja, det är inte första gången jag knallar iväg, försjunken i mina penséer - och lär inte bli den sista.
    Att segelflyga är helt fantastiskt! Prova på om du får en chans.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. My kitties love to sleep on anything made of wool.

    SvaraRadera
  4. Jodi,
    Cats certainly know how to be comfortable!
    And if you leave your nice (and warm) sofa or chair - you don't have a place to sit when you're back.
    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Ser ut som om älsklingen verkligen trivs på dynan. Katter kan det där att njuta. Jag hör också till den tankspridda skaran ibland - då och då är jag på väg in i ett rum och undrar vad jag gör där. ;)

    SvaraRadera
  6. Tänk, du har segelflugit - det måste vara helt ljuvligt att bäras fram på en luftkudde helt ljudlöst!

    SvaraRadera
  7. Snälla Margaretha, berätta mer om din segelflygning. Jag gillar när människor har gjort något utöver det vanliga.

    SvaraRadera
  8. Anne-Marie,
    Katter har en förmåga att njuta så att det syns - och smittar av sig!
    Vi är nog många i tankspridda klubben, vi som öppnar en skåpdörr och se'n blir stående och undrar vad vi skulle ha där. Då hjälper det att gå tillbaka varifrån man kom (om man minns varifrån man kom!).

    Olgakatt,
    Det är en helt otrolig känsla, jag rekommenderar alla, som kan, att prova på.

    Renée,
    Vet inte om det är så värst mycket mer att berätta. Jag har alltid velat lära mig flyga, både med och utan motor, så en dag när jag kände mig ovanligt nere, tänkte jag att segelflyg nog skulle bli ett lyft.
    Och det blev det ända tills min läkare bestämt sa' ifrån. Tyvärr är han länets flygläkare, så han visste vad han talade om!

    Margaretha

    SvaraRadera
  9. Det där tyget!!! Det är outslitligt! Vi köpte en hel rulle som jag sydde dynor till båten av. Det räckte även till stolsdynor och två korgdynor till Hassel... Emser sover inte korg. Emser sover säng...

    SvaraRadera
  10. Mira,
    Kul, nu kommer jag att tänka på dig varje gång jag ser dynorna.
    Margaretha

    SvaraRadera