söndag 28 november 2010

Böcker, så mycket mer än en läsupplevelse


En diskussion som blossar upp med jämna mellanrum på bloggarna är huruvida man kan slänga böcker eller ej. Nu senast har ämnet varit på tapeten hos Musikan-ta. Jag har inte räknat för och emot — men min känsla är att det var fler som inte kunde eller ville slänga böc-ker än de som slänger eller gör sig av med dem på andra sätt.
Jag har förmodligen skrivit om det förr, men kanske på en annan blogg, så jag dyker ned i ämnet igen. Nutidsromaner köper jag sällan, dem skulle jag säkert kunna göra mig av med, konstböcker och referenslit-teratur återvänder jag ständigt till och kan därför inte tänka mig att slänga dem. Men för mig är böcker mer än läsupplevelsen, de är trygghet och hemtrevnad. Också när jag varit för sjuk för att läsa har jag omgett mig med böcker, som en slags försäkran om att en dag kommer jag att kunna läsa igen.
Det första jag gör när jag hamnar på sjukhus är att så fort som möjligt ta' en sväng till biblioteket och låna vackra böcker — mest vackra böcker som inte kräver så mycket koncentration. Böcker, ritblock, färgpen-nor, tekanna och min egen mugg gör att jag inte kän-ner mig så sjuk och utlämnad, som man gärna gör när man ligger på sjukhus. Se'n har jag märkt att det även påverkar personalen, de tycker att det är mysigt att hälsa på i mitt hörn, och slår sig gärna ned en stund, och jag har en känsla av att de faktiskt betraktar mitt hörn som mitt hem. Jag blir inte någon som ockupe-rar ett hörn av deras avdelning.

10 kommentarer:

  1. Jag håller med dig om hur hemtrevlig känslan genast blir när man har böcker runt omkring sig. Böcker har på sätt och vis en själ, åtminstone böcker som man gärna läser. Personligen har jag p.g.a. flyttar och skilsmässa lämnat många böcker efter mig i "boet" och bara tagit de allra käraste böckerna med mig.
    Slängt böcker har jag aldrig gjort bara förmedlat vidare till antikvariatet eller låtit folk ta för sig i vår gratisloppis. Böcker skall ju helst glädja många.

    Karin

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Är inte riktigt säker på varför böcker representerar trygghet - kanske därför att det alltid har funnits böcker omkring mig. Barndomens trygga famn?
    Antikvariaten nu för tiden vill bara ha rariteter - och dödsbon körs ofta till tippen. Sorgligt, men kunde väl ge böckerna till olika vårdinrättningar.
    Kanske borde jag lägga en lapp i testamentet som talar om vilka böcker som författarna själva dedicerat, så det inte följer med resten till tippen!

    SvaraRadera
  3. Jag pratade med en kompis i Sverige för många år sedan om detta. Hon arbetar på bibliotek i Falkenberg och de slängde ibland böcker. Jag tyckte det lät konstigt och kände att, nej, böcker kan man väl inte slänga. Har aldrig slängt böcker men däremot gett bort dem.

    SvaraRadera
  4. Det ska jag pröva, att göra en egen bokhörna på mitt rum. Men jag vet inte om det hjälper för på min avdelning har man inget privatliv alls. Dom är väldigt opersonliga och stressade fast inte direkt otrevliga.
    Jag har aldrig slänkt en bok och tror inte jag kommer att göra det heller.
    kramis

    SvaraRadera
  5. O så roligt att höra att det är någon annan som har svårt för att slänga böcker! Visst representerar de en trygghet - man vet ju aldrig när man kan få nytta av dem. Lite annorlunda har det väl blivit sen man fick internet.

    Uppslagsböckerna fyller inte samma funktion längre t.ex. Och gamla läroböcker bör man väl kunna slänga - dem har man ju ingen större nytta av längre...

    SvaraRadera
  6. Anne-Marie,
    De flesta bibliotek brukar ju sälja eller ge bort utgallrade böcker nu för tiden. Fast en del böcker som ingen vill ha slängs. På mitt bibliotek är de så hyggliga att de ofta ger mig en chans att välja först, innan de lägger ut böckerna för alla att välja bland.

    Det är många som reagerar på att det slängs böcker.

    Lena,
    Berätta se'n om du tycker att det blev någon skillnad! Syrrorna är ju ofta stressade, så kanske blir de glada av en liten bokoas!

    Ingrid,
    Visst är det annorlunda se'n vi fick tillgång till internet - men ändå är det massor man inte hittar där. Det är då de gamla uppslagsverken kommer till användning!
    Många läroböcker kan man nog vara utan, men en del har så ljuvliga illustrationer att jag inte kan slänga dem. Då tänker jag närmast på gamla små och folkskoleböcker.

    Margaretha

    SvaraRadera
  7. Det händer att jag ger bort en kasse böcker till nån vän som vill ha eller till en förening här i byn som också gärna vill ha.
    Vad jag vet har jag kastat bort EN bok som bara var FÖR dålig! En ren katastrof och jag hade verkligen inte köpt den utan fick den som tack för en föreläsning. Jag var för artig för att vägra ta emot den - jag visste vad det var för en hemsk sak. men den gick direkt i soporna, jag ville inte ens att nån annan skulle läsa eländet.

    SvaraRadera
  8. Slänga böcker - nej det går bara inte. Men däremot har en del gamla läroböcker åkt in i kartonger på vinden - dom fick helt enkelt inte plats i hyllorna längre.

    SvaraRadera
  9. Jag snöar in på bilden jag :-) Edward Gorey hör till mina stora favoriter i livet.
    HAN hade böcker omkring sig ;-)

    SvaraRadera
  10. Olgakatt,
    Det känns bäst när man kan ge böckerna till någon man vet uppskattar dem.
    Tänker du tala om vilken bok du slängde?

    Ninna,
    U ja, läroböcker är ett problem. Jag borde nog rensa en del där. När de varken är vackra eller aktuella kanske jag eventuellt, under vissa omständigheter skulle kunna tänka mig att slänga (aou, det var svårt att bara skriva ordet).

    Christina,
    Kan bara hålla med!

    Margaretha

    SvaraRadera