ORDLED: skärp-et
• (mjuk och smal) rem avsedd att fästas runt midjan ibl. försedd med spänne m.m. {→bälte 1, svångrem}: lackskärp; sidenskärp; en rosa klänning med ~ i avvikande färg; dra åt morgonrockens ~
HIST.: sedan 1650; av lågty. scherpe, ty. Schärpe med samma bet.; trol. av fra. écharpe 'armbindel; halsduk; skärp'; av omdiskuterat urspr.
Boa Couple, c.1910
från Burkina Faso, tidigare Republic of Upper Volta
Condemnation Following a Judgement: the Chastity Belt, from "Decrets de Gratien"
bälte, rem eller band runt midjan. Ett bälte kan vara tillverkat av metall, skinn eller tyg och kan antingen ha avpassad längd med spännen i båda ändar, avsedda att fästas ihop med varandra, eller ha ett spänne i enbart den ena änden, genom vilket den andra löper och fixeras till önskat omfång. Som bälte har också använts vävda band som knutits kring midjan.
Bältet har flera funktioner, bl.a. att hålla ihop ett plagg och hålla benkläderna på plats samt att tjäna som fäste för t.ex. vapen, verktyg, börs och nycklar. Bland samerna knyter männen sedan århundraden tillbaka ett bälte kring kolten, vilken sedan framtill dras upp till en påse, där allehanda föremål kan förvaras. Bältet kan också ha en enbart dekorativ och/eller symbolisk funktion. Brudbältet stod sålunda för trohet i äktenskapet. Ofta var en dylik innebörd av religiöst eller magiskt slag, liksom själva utsmyckningen av bältet eller spännet.
Bältet har i Sverige använts sedan förhistorisk tid. Från folkvandringstiden har beslag till bälten bevarats. Bälten av silverplattor, fogade till varann, omnämns i den isländska sagolitteraturen. Periodvis har bältet alltsedan medeltiden haft stor betydelse i modet. Även under 1300-1600-talen fanns bälten av metallplattor.
Under 1700-talet var bältet mer eller mindre borta ur modet men kom tillbaka i dammodet ca 1800 och hade då ansenlig bredd och var tillverkat av siden och skinn, gärna med broderad dekor. I folkdräkten har praktfulla bälten levat kvar långt in på 1800-talet, främst i Lappland, i Skåne och i Vingåker, Södermanland, med reliefornerade plattor av förgyllt silver, fästa på underlag av skinn eller kläde.
Vid flera tillfällen under 1900-talet har bältet haft en framträdande plats i modet, för både damer och herrar, såväl eleganta bälten med dekorativa spännen från modehusen i Paris och Rom som cowboyinspirerade, nitprydda från USA, de senare som komplement till det intensiva jeansmodet, huvudsakligen under 1970-talet.
bäl`te subst. ~t ~n
ORDLED: bält-et
1 förhållandevis bred rem med spänne (och ofta hål) avsedd att fästas runt midjan vanl. av läder el. annat styvt material; vanl. anv. för att hålla ihop kläder; äv. med fästanordning för vapen, nycklar o.d. el. enbart med prydande funktion {→skärp}: läderbälte; midjebälte; patronbälte; silverbälte; byxorna var lite för stora i midjan så han fick dra åt ~t hårt; nycklarna var fästa med en silverkedja vid hennes ~; få grönt ~ i jiujitsu
BET.NYANS: (i vissa sms.) om likn. anordning avsedd att fästas runt bålen som skydd av ngt slag: bilbälte; livbälte; simbälte; skyddsbälte; säkerhetsbälte
IDIOM: ett slag under ~t ett fult, otillbörligt angrepp som är svårt att skydda sig mot ⟨eg. sport⟩
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. bälte; ur lat. balteus 'gördel'
Girl wearing a yukata. The reversible
obi had been folded to reveal the
black underside, creating an effect.
svång`rem subst. ~men ~mar
ORDLED: svång--remm-en
• läderrem för att hålla uppe byxor {→skärp}: han hade både ~ och hängslen
IDIOM: dra åt ~men (börja) leva under knappare förhållanden
HIST.: sedan 1887; till fornsv. svanger 'svängd inåt; mager'; till svinga
li`vrem subst. ~men ~mar
ORDLED: liv--remm-en
• rem att spänna om midjan vanl. för att hålla uppe byxor, kjol e.d.
HIST.: sedan ca 1695
.
Det tycks finnas ännu fler modeller än ord på detta ting.
Bälte, livrem, svångrem och så lusknipa som jag inte har hört någon annan än min far säga. Han uttalade det nästan med kort i så det lät nästan som lusknippa — men var han fått det ifrån har jag ingen aning. I vanliga ordböcker står det inte, men efter lite sökande fann jag ordet i ""Svenskt slanglexikon från 1969 av Haldo Gibson — men med en annan betydelse, "ylletröja eller olle" står det där.
Efter ytterligare lite sökande hittar jag det i Allan Preds bok "Lost Words and Lost Worlds" där det står: lusknipa — louse pincher — a belt.
Ingen etymologisk förklaring, men man får anta' att det är just vad som sägs, något som kniper åt lössen.
Någon som känner till ordets ursprung?
Njet, vet ingenting om lusknipor. Däremot att inlägget är mycket intressant och lärorikt. Tänk vad mycket man kan lära sig om bälten.
SvaraRaderaKarin
En hel avhandling om skärp - det är minsann skärpt!
SvaraRaderaMed tanke på rapporterna om ökande förekomst av vägglöss kan kanske lusknipor bli inne igen?
Karin,
SvaraRaderaÄr det inte fantstiskt att tänka på allt man har kvar att lära sig?
Olgakatt,
Jag gjorde samma lusiga reflektion. Hoppas du inte möter slika djur på din resa.
Du har väl packat ned rätt skärp, ett vackert, varmt och spännande.
Margaretha
Och varför heter det bältdjur?
SvaraRaderaKul att läsa!
Tänker inte mejla, har lika många att svara på som du har.
Hälsa mor OCH sköt om dig!
love,
Q som läser mellan raderna....
och nu måste rusa
Q,
SvaraRaderaYou read between the lions? Är du i NYC?
bäl`ta subst. ~n bältor
ORDLED: bält-an
• bältdjur
HIST.: sedan 1754; till bälte
mer står det inte
hade inte med bälte 2
kanske är det den långsträckta formen - om nu en bälta är så långsträckt har ingen i min bekantskapskrets
2 förhållandevis brett, långsträckt område av enhetlig typ betr. geografi, klimattyp m.m. {→zon 1}: norrskensbälte; stormbälte; ökenbälte; det subtropiska ~t
BET.NYANS: mer konkret om brett, långsträckt område fyllt av ngt: dimbälte; oljebälte; ett ~ av snårskog låg framför dem
HIST.: sedan 1801; se bälte 1
Margaretha
som ska ägna sig åt sina kastanjer nu
Det tog en stund innan jag fattade, tur att du skrev NYC annars hade jag inte fattat.
SvaraRaderaTack för bälta pratet!
Q
Näe... aldrig hört lusknipa och kan för lite om språk för att komma på något. Tyska?
SvaraRaderaQ,
SvaraRaderajag visste att du skulle fatta!
Mira,
Frågan är om vi någonsin får reda på ursprunget. Men vi kan nog leva med det - det är ju ett par tre saker till som vi inte vet. Och det har gått bra hitintills.
Margaretha