måndag 21 februari 2011

Jag har sagt det förut

och jag säger det igen, hur skulle man klara sig utan vänner?
Inte nog med att de alltid finns där — på något egendomligt vis, vet de alltid när de behövs.
I dag var en extra strulig dag, med ett antal telefonsamtal — av den sorten som man ska trycka på knappar och vänta i det oändliga på en telefonist, medan ett bandat meddelande upprepar att de är så glada över att jag ringer och att jag är så hygglig och väntar på min tur. Vad 17 har jag för val? När deras fax inte funkar, och när jag mejlar får jag ett mejl tillbaka att jag ska ringa. Hur gör hörselskadade människor?
Och varje gång jag högg i med saneringen av köket ringde telefonen, en felringning, en försäljare och sist en vän som behövde hjälp med en sällsynt besvärlig översättning. Så hade en stor del av da'n susat förbi och det var dags att ta' itu med maten.
Se'n kunde jag på grund av kyla och hjälpmedel inte gå till postlådan förrän sent på eftermiddagen. Två vänner hade skickat te till mig! Det jättegoda Assam teet här ovan kom från Jodi.

8 kommentarer:

  1. Nu skrev jag Assamte på min inköpslista. Här skall testas annat än Darjeeling och Earl Grey och alla örtteer.
    Tack för tipset! Vad vore livet utan bloggvänner?

    Godnatt önskar Karin

    SvaraRadera
  2. Spännande att höra vad du kommer att tycka om det! Det finns ju rätt många olika sorters Assam, ofta beror det nog på var man handlar vilka sorter de har.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Vilken trevlig te-överraskning. Och vad vore tillvaron utan bloggar och bloggvänner. Tänk vad mycket vi gick miste om innan bloggarna fanns.

    SvaraRadera
  4. På tal om telefonsvarare är det ju ofta så att de som svarar är yngre och inte begriper att det finns folk som är äldre och inte hör så bra som de. T.o.m när jag ringer till vc får jag ibland ringa om för att höra meddelandet en gång till.

    Telefonförsäljarna borde få lära sig att tala långsamt och tydligt - det är ju ändå mest äldre som går på deras erbjudande...

    Jag hör för det mesta aldrig något vad de säger men eftersom mitt standardsvar alltid är "Tack, men jag är INTE intresserad" gör det inte så mycket.
    Ingrid

    SvaraRadera
  5. Tom och tyst i roten, men vill ändå berätta att jag läser och uppskattar!

    SvaraRadera
  6. Anne-Marie,
    Jag håller med, men vill nog utvidga det till innan datorerna fanns. För långt innan jag började blogga och läsa bloggar hade jag kontakt på olika fora med e- vänner.
    Dessförinnan fanns ju brevvänner - men det var ju så oändligt mycket långsammare.

    Ingrid,
    Jag är "nixad" men de firmor man redan hade kontakt med tidigare omfattas ju inte av det - så jag har lärt mig att klippa av, och till och med vara oförskämd vid behov.

    Mira,
    Då befinner vi oss på samma låga behagliga nivå för tillfället.

    Margaretha

    SvaraRadera
  7. Men du orkar ju i alla fall blogga...

    SvaraRadera
  8. Mira,
    Att blogga är en utmärkt orsak att inte göra något annat. Men jag är inte övertygad om att det är ett godtagbart skäl till att inte betala räkningar...
    Så nu ska jag hugga i med den avskydda sysselsättning.
    Sköt om dig och håll ut!
    Margaretha

    SvaraRadera