tisdag 8 februari 2011

Ems matvrå

Woman Cooking,
Women at War Magazine, UK, 1942

När jag läser i Stina Billings bok ”Kostråd” I ransoneringstid” från 1941, är jag tacksam över att leva I en tid med ett större utbud — i synnerhet när det kommer till grönsaker. Det är mycket ”tuggad” mat, puddingar, stuvningar och inte en rå grönsak så långt ögat når.
Det förvånar mig lite att i så gott som alla brödrecepten använder man mjölk till degspad. En del av dem skulle jag kunna tänka mig att prova — fast med vatten.

Stina Billings var skolkökslärarinna, men jag får inte en endaste träff när jag googlar på hennes namn. Boken är utgiven på bokförlaget Margenta, ett förlag jag aldrig hört talas om.

Kanske var boken sponsrad av Kockums, det första som möter en när man öppnar den är den här sidan med Kockumsreklam.

Intressant om än inte smakligt förefaller surrogaten. Jag skulle nog hellre vara utan den så kallade grädden till tårtan än att använda mig av det här receptet


Surrogat för vispgrädde

4 dl vatten
45 gr mjöl
70 gr socker
1 tsk citron essence
Hälften av vattnet kokas upp. Mjölet röres ut med resten av vattnet och tillsättes under omrörning. Socker och citronessencen blandas I och allt får ett uppkok under kraftig vispning. Vispningen fortsättes ½ timme eller tills massan liknar vispad grädde. Användes till garnering och fyllning av tårtor och bakelser.

Smöret drygar man ut på liknande sätt med mjölk och vetemjöl — och så var det kaffet. Nu tycker jag att allt kaffe smakar pest, så förmodligen skulle jag inte tycka att det var värre att dryga ut det med knallar än att dricka det utan.

Knallar

250 gr kokt pressad potatis
2 msk kaffe eller vatten
275 gr groft rågmjöl
Den pressade potatisen blandas med litet kaffe eller vatten och så mycket groft rågmjöl inarbetas, att man får en hård deg. Degen rullas ut I smal längder, som skäras I små bitar så stora som kaffebönor. Dessa rostas kraftigt bruna och malas och användas som utdrygning av kaffe.

4 kommentarer:

  1. Surrogat är skumt på alla sätt. Jag har en kollega som är vegan. Hon har visat oss många produkter som ska likna något annat. Ost, bacon, räkor och mycket annat. Jag blir inte sugen.

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Jag tror att många hellre är utan många saker än att sätta sig surrogat - fast jag anta'r att man många gånger var så less på ransoneringen under kriget att man i ren desperation tog till de mest underliga rätter.
    Kanske är låtsas-kött bra för dem som vill äta vegetariskt, men inte kan tänka sig att vara utan något köttaktigt på tallriken. Vegetariska räkor har jag aldrig hört talas om - och har ingen lust att prova på heller.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Det är kreativt, allt de hittade på under kriget för att det skulle bli likt sånt som vispgrädde och kaffe.
    Man vill ju gärna bläddra i den där boken, särskilt under fliken ”växträtter”. Är det kokt purjo eller? :)

    SvaraRadera
  4. Jessica,
    Jo, men visst kokar man purjon! Finns det något tråkigare än slankiga överkokta purjolökar - för det mesta var ju överkokt på den tiden.
    Konstigt att man inte hade bättre kläm på hur man tillagade grönsakerna - det är ju ändå andra världskriget vi talar om, då visste man ju vad vitaminer var. Men uppenbarligen hade det inte spritt sig till de breda lagren. Min far var råkostare under kriget, så jag vet att det existerade sådana.
    Margaretha

    SvaraRadera