tisdag 15 mars 2011

Grattis Anna-Lisa!




Anna-Lisa Wärnlöf
15 mars 1911-1987



Jag har länge tänkt skriva om Anna-Lisa Wärnlöf, Claque, så upptäcker jag att hon skulle ha fyllt hundra år i dag. Det kan jag ju inte missa, även om jag inser att jag vet väldigt lite om personen bakom de fantastiska böckerna om Pella. För det är kanske den serien som är mest känd, även om jag vet att många läste och tyckte mycket om “Boken om Agnes” som är en självbiografisk berättelse om hennes barndom. Jag vet att hon finns med i samlingsvolymer om svenska barn- och ungdomsförfattare (Min väg till barnboken?), men det är länge se’n jag läste de böckerna. På nätet finns det ytterst lite att hämta, annat än verksförteckningar. Kanske är det så hon ville ha det för hon lär ha levat ett undandraget liv. Har ni inte böckerna i den egna bokhyllan, gå till biblioteket, be att de rotar fram dem från magasinet eller beställer hem böckerna — alla! De är i allra högsta grad läsvärda, humoristiska men ibland med en mörk underton, kanske märks den tonen mest i “Fredrikes barn” och “Pojken en trappa upp“. Skulle du liksom jag ha läst dem alla, kan jag bara rekommendera en omläsning.
När en av mina bästa vänner var trött på livet, och inte såg några ljuspunkter, satte jag böckerna om Pella i händerna på henne. Långt efteråt har hon berättat att det var början på vägen tillbaka till ett normalt liv.

För övrigt tycks hennes man, konstnären GustavAdolf Wärnlöf vara lika anonym — kan bara finna några få rader om honom på nätet.

6 kommentarer:

  1. Har inte läst några av hennes böcker, men som du beskriver dem verkar det var en läsupplevelse. Många läsidéer har jag fått på sistone av mina bloggvänner, så jag ska pröva nästa gång jag är på bibblan.
    Ingrid som egentligen inte varken hinner med att läsa eller blogga...

    SvaraRadera
  2. Någon bok om Pella har jag läst, men tack för påminnelsen. Tror att jag känner folk som skulle behöva dem just nu. Skulle inte skada mig själv heller, förresten. Mycket läsvärda är de!

    SvaraRadera
  3. Tack för påminnelsen om Pella.
    Inser också att hela den boklista som finns tillhanda hos mig med goda tips från bloggvännerna har förblivit oläst...nu är våren här och alla de mörka härliga läskvällarna ett minne blott..men jag fortsätter anteckna böcker som skall läsas på listan..

    Karin

    SvaraRadera
  4. Ingrid,
    Jag talar gärna om böcker jag tycker om - men jag rekommenderar sällan böcker, därför att vi alla har så olika smak. Dessutom tycker jag att det är roligare att upptäcka böcker själv än att bli rekommenderad läsning. Så jag hoppas du gillar dem.

    Ailas,
    Hon tål att läsas om!

    Karin,
    Risken är att listorna blir oändliga när man har många läsande bloggvänner. Gäller att vara metodisk och beta av en bok i taget.

    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Jag älskar Pella. Hon fick mig av överleva ett knasigt konfirmationsläger. Jag tror det var därför mamma gav mig boken innan jag åkte, som en påminnelse om att en sak kan ha olika sidor (ja ja myntet) och det gäller att se humorn i allvaret. Såklart min tolkning men jag började min egna Pella blogg ett halvår efter ovan inlägg. Bidra gärna med tankar!! Www.claquespella.blogspot.se Eller googla :-)
    Hälsn Sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sara,
      Roligt att du hittade hit!!
      Visst var Claque fantastisk, med sin underfundiga humor och djupa allvar. Jättebra att du har en pellablogg - varken Pella eller Claques andra litterära personer får glömmas bort. Jag har tittat in som hastigast hos dig, och återkommer när livet lugnar ned sig ett par hekto.
      Margaretha

      Radera