onsdag 9 mars 2011

Också en sorts strömbrytare



Magdalena talar om detaljer som skiljer amerikanska och svenska hem åt. De är rätt många, men det som jag kom att tänka på är armaturen. Och då tänker jag på takbelysningen som inte alltid har en strömbrytare på väggen, utan man ska grabba tag i en snodd som hänger ner från taklampan, och dra i den. Den sortens lampa hade de i köket hos en familj i Kanada där jag bodde i min ungdom. Det var ett gammalt hus, jag misstänker att det ursprungligen inte fanns toalett inne, utan att den var påbyggd på senare år — den låg nämligen utanför ytterdörren i en slags köksfarstu. Så första kvällen jag var där fick jag noggranna anvisningar om hur jag skulle ställa upp patentlåset om jag gick på toa på natten, så jag inte skulle bli utelåst. Däremot glömde familjen att instruera mig i hur man spolade toaletten — den krävde nämligen en speciell teknik för att sluta spola. Det blev jag varse på natten när jag med fasa såg hur vattnet steg allt högre i toaletten för att så småningom rinna över på golvet.
Som så ofta händer när man byter miljö och matvanor, ville mina tarmar inte anpassa sig till nymodigheterna utan protesterade genom att slå dubbelknut på sig själva. Efter ett par veckor blev jag ju tvungen att fråga om de hade något medel mot detta. Något som engaged hela familjen — det bakades bran muffins, med dubbelt så mycket kli som vanligt, och alla kända huskurer dammades av — och inget hjälpte. Nästa steg blev laxermedel, något liknande som fanns i Sverige förr i tiden som såg ut, och smakade, som choklad (purex?). Tur att det var gott för jag åt flerdubbla doser utan att mina tarmar reagerade.
Det här var i september, och en ljummen vacker kväll satt vi ett gäng ungdomar längst ned i trädgården och löste alla världens problem, allt under det att vi åt plommon, massor med plommon.
På natten vaknade jag med knip — och kände att det gällde at skynda sig. Jag rusade ned för trappan, svängde 180° och in i köket, famlade efter snöret för att tända lampan och så gällde det att ställa upp låset på dörren och äntligen in på toa. Det tog en bra stund, men slutligen kunde jag återvända till sängen. Just som jag höll på att somna började det knipa i magen, och det var bara att rusa ned för trappen, svänga 180° och skynda vidare genom hallen in i köket, famla efter snöret, som alltid hade en förmåga att inte finnas just där man famlade, fumla med låset och till slut in på toa. När jag upprepat manövern ytterligare ett par gånger stannade jag på toa, tills jag var säker på att jag kunde återvända till sängen för gott den natten.
Den planerade stadsresan nästa dag avstod jag från. Och när jag vid ett senare tillfälle, i ett annat hus, hade något att säga till om, bytte jag ut ett par “lampor med snören” mot lampor med vanliga strömbrytare.

7 kommentarer:

  1. Vissa sorters plommon kan vara VÄLDIGT effektiva!
    Njesen råkade ut för ett rysligt magknip förra året med liknande följder - dock utan dina "fummelövningar". Hon kunde inte begripa vad som drabbat henne förrän hon kom på att hon i bilen mumsat i sig en hel påse torkade, synnerligen goda aprikoser! Hon anser numera att påsarna borde förses med varningstext.

    SvaraRadera
  2. Haha, tack för ett gott skratt ur snörenas land.

    Effekten av många plommon kan inte bli annan än den du beskrev. Har också drabbats innan jag begrep bättre. Idag äter jag max två åt gången. Magen har också blivit känsligare med åren.

    SvaraRadera
  3. Olgakatt,
    Jo tack, jag hade ju ätit katrinplommon i en vecka innan jag åt de färska.
    Torkade aprikoser går i familjen under det osköna men talande namnet prutt-poletter.

    Ailas,
    Plommon är gott, men det gäller att vara medveten om följderna av ett för stort intag.

    Margaretha

    SvaraRadera
  4. Haha! Tror nog att de flesta människor känner igen sig...
    Jag äter mängder av goda prutt-poletter, likaså barn och barnbarn...

    Karin

    SvaraRadera
  5. Kul att du länkade till, roligt när någon hittar dit efter att nystartat mitt bloggande efter en tids vila.
    Ha, ha snöret - det glömde jag. Vet inte hur många gånger jag stått i mörkret i garderoben och famlat efter snöret. Ha en fin dag
    Kraam

    SvaraRadera
  6. Tack för tipset med torkade aprikoser - har aldrig prövat det. Jag behöver inte åka mer än upp till Stockholm för att magen ska börja krångla. Har väl att göra med att man inte känner sig hemma på en främmande toalett...
    Ingrid

    SvaraRadera
  7. Karin,
    Man ska nog ha en specialkonstruerad mage om man inte reagerar på stora mängder aprikoser och plommon - torkade såväl som färska. Här kan jag tyvärr inte få tag på osvavlade.

    Magdalena,
    Ditt inlägg fick mig att minnas många av de små detaljerna som ibland gör stor skillnad.
    Har du såna där små gallerförsedda "hål" som blåser ut värme i rummen? Hade en katt och en hund som slogs om att få ligga på gallren - de stoppade effektivt cirkulationen av varmluft! Här finns mycket att skriva om!

    Ingrid,
    Bäst är det om du lägger frukten i blöt över natten. Se'n är det bara att prova sig fram till lämplig dos.

    Margaretha

    SvaraRadera